Den Goda Sillen 

Sill, eller strömming som den kallas norr om Kalmarsund, är en av få marina arter som anpassat sig till Östersjöns bräckta vatten. Trots att beståndet minskat till historiskt låga nivåer och kustfisket är i kris, väljer Sverige att avvakta med att vidta åtgärder. Politiker och makthavare kan vända den negativa utvecklingen. 

Med ”Den goda sillen” vill BalticWaters2030 belysa problemen med dagens fiskeförvaltning, och presentera lösningar. Läs om våra fiskeripolitiska råd här.
Det är dags att agera nu, innan det är för sent.

80 procent av sillen har försvunnit sedan 70-talet

Hårt fisketryck har lett beståndet till en historiskt låg nivå. 1974 lekte två miljoner ton sill och strömming i Östersjön. Nu finns mindre än 0,5 miljoner ton kvar.

Stora likheter med torskbeståndet innan kollapsen

Förutom att beståndet har minskat, har individerna också blivit mindre och könsmogna tidigare. Det är vanliga varningstecken hos arter innan kollaps.


Unika sillpopulationer kan obemärkt fiskas ut

Sillen har anpassat sig till olika miljöer i Östersjön. Trots att genetiskt unika individer är viktigare än någonsin tar förvaltningen ingen hänsyn till det.

Miljonvinst för samhället att stoppa industritrålarna

För både stat och samhälle är industrifisket mycket olönsamt. Enligt nationalekonom Stefan Fölster skapar det storskaliga fisket nettokostnader på 626 miljoner kr/år. 

Tusentals kust- och fritidsfiskare lämnas tomhänta

Tjugo industritrålare tar upp nästan all fisk i Östersjön*. Samtidigt vittnar kustfiskarna om allt mindre sill och strömming i näten.
* ICES Fisheries Overviews, 2020

Sverige kan flytta ut trålgränsen, men politisk vilja saknas 

En utflyttad trålgräns kan enligt forskare göra stor skillnad för fiskens reproduktion och tillväxt. I stället för att skydda sillen har industrifisket längs kusten ökat markant.


Industritrålare landade 96 procent av fångsten 

Fem trålare landade 15 600 ton strömming i södra Bottenhavet 2018. Under samma år uppskattades fritidsfiskets totala fångster i området till 86 ton.

Förvaltningen är utformad för att gynna industrin

Kvoterna sätts utifrån en tanke om maximalt uttag, utan ekosystemanalys. Förvaltningsmodellen har redan lett till kollaps för torsken. Är det sillens tur nu?

Håll koll på vad som händer - prenumerera på vårt nyhetsbrev

Håll dig uppdaterad om situationen i Östersjön.

Följ den goda sillen i sociala medier

Varför behövs sillen i Östersjön? Hur bestäms kvoterna? Vilken roll spelar sälen egentligen?
Läs svaren i vår FAQ.

Detta kan du göra för sillen

• Kontakta en politiker. En klassisk, men ack så viktig uppmaning. Politiker på alla nivåer är viktiga för att skapa förändring. Makthavare inom kommuner, riksdag och EU-parlament måste höra att det finns en klar opinion för att beslut blir tagna och åtgärder genomförda.
  
  

  För direktkontakt med politiker är mejladressen generellt: förnamn.efternamn@kommunnamn.se, förnamn.efternamn@riksdagen.se, eller förnamn.efternamn@europarl.europa.eu
  Här hittar du kontakter till ansvariga inom kommuner.
  Här hittar du kontakter till ledamöter i riksdagen. 
  Här hittar du kontakter till ledamöter i EU-parlamentet.
  
  

• Tipsa en journalist. Be en journalist att skriva om sillen, eller att undersöka något speciellt du undrar över. Exempel på intressanta uppslag är hur de olika partierna ställer sig till industrifisket i Östersjön eller varför ingen drar i nödbromsen, trots att sillen nu visar liknande tecken som Östersjötorsken gjorde innan beståndet kollapsade. Det vore också viktigt att undersöka varför försiktighetsansatsen inte följs.
  
  
• Sprid information. Dela artiklar och material i sociala medier så att fler blir uppmärksammade på sillens situation, och så att andra ser att vi är många som bryr oss. Håll dig uppdaterad genom vårt nyhetsbrev, vår Twitter och vår Facebook.
  

Det här kan våra politiker göra nu

• Samla stöd bland andra Östersjöländer för lägsta möjliga kvoter. Ministerrådet brukar besluta om högre kvoter än de vetenskapliga rekommendationerna. Det är nu dags att föreslå lägre kvoter. 
  
  
• Agera inom ramen för BALTFISH. Arbeta för att fler Östersjöländer uppmärksammar sillpopulationernas utsatta situation redan under sommaren. 
  
  
• Snabba på nationella processer. Agera direkt baserat på kunskapen som redan finns, och påskynda de kunskapshöjande uppdragen som Havs- och Vattenmyndigheten påbörjat.
  
  
• Flytta ut trålgränsen. Genomför omgående begränsningar av industrifisket i skärgårdarna. I Östersjöbrief 31 visade vi att det går att flytta ut trålgränsen till 12 sjömil.
  
  
• Arbeta för en ny förvaltning. Vänd er formellt till Kommissionen och ICES för att påbörja en radikal förändring av fiskeriförvaltningen i Östersjön.
  
  Tipsa gärna en politiker om våra förslag!
  Läs mer om våra fiskeripolitiska råd här.

Filmer om sillen i Östersjön

Projektmaterial

12 oktober 2021   Kommentar på nästa års fiskekvoter
30 september 2021   Att veta inför nästa års fiskekvotförhandling
23 september 2021   BalticWaters2030 svarar på samråd avseende fiskemöjligheter för 2022
15 september 2021   Debattartikel i SvD: Värna sillen - flytta ut gränsen för trålning 
13 september 2021   Östersjöbrief 34: Miljö och kustfiske under fortsatt hög press
7 september 2021   BalticWaters2030´s fiskeripolitiska råd
21 juni 2021   Östersjobrief 33: Skattepengar går till att försätta Östersjön i kris
11 juni 2021   PM: Vi har inte tid att vänta, sillen i Östersjön måste skyddas nu
31 maj 2021   Östersjöbrief 32: Fem tunga skäl att begränsa sillfisket
20 maj 2021   Östersjöbrief 31: Sverige kan flytta ut trålgränsen, men politisk vilja saknas
29 april 2021   Östersjöbrief 30: Sillen - ännu en fiskart på väg mot kollaps?
19 februari 2021   Östersjöbrief 29: Hög til att rädda strömmingen och sillen

Med ditt stöd kan vi arbeta långsiktigt och målmedvetet för att rädda Östersjön

I havet

På land

Längs kusten

Opinionsbildning

Lilla Frescativägen 4B
114 18 Stockholm
Email: info@balticwaters2030.org

Integritetspolicy

Följ oss

© BalticWaters2030