BalticWaters Fish Laboratory

För att skapa förutsättningar för ny forskning om Östersjöfisken, stödutsättning av hotade fiskarter, utveckling av akvakultur och kunskapsbyggande, etablerar stiftelsen ett nytt fiskforskningslaboratorium.

Hållbara affärsmodeller för kustfisket

Hur kan kustfisket i Östersjön bli konkurrenskraftigt och samtidigt förvalta havets fiskbestånd?  Målet med projektet är att beskriva vilka åtgärder som krävs för att det kustnära fisket i den svenska delen av Östersjön skall bli konkurrenskraftigt och kunna ta ett lokalt/regionalt ansvar för fiskresursen. Forskare vid Göteborgs universitet ska beskriva och analysera de ekonomiska förutsättningarna […]

Hur påverkar bottentrålning havets förmåga att binda kol?

Sedimentbottnar i Östersjön kan spela en viktig roll som kolsänkor. Samtidigt bedrivs trålning på dessa bottnar. Nya globala studier uppskattar att störning av bottnarna, orsakad av trålning, kan försämra kolinlagringen genom att sediment rörs om och virvlas upp. Forskare vid Stockholms universitet kommer att undersöka effekter av bottentrålning på omsättning av kol i Östersjön. Resultaten […]

Optimera utsättning av torsklarver

Mänskliga påverkansfaktorer och klimatförändringar hotar Östersjötorsken. Eftersom torskens naturliga reproduktion och rekrytering är begränsad har utsättningar av torsklarver som fötts upp i kläckningsanläggningar dykt upp som en möjlig bevarandestrategi. Med kontrollerade experiment ska forskare vid Danmarks Tekniske Universitet (DTU) undersöka lämpligt utvecklingsstadium för utsättningar av torsklarver. Molekylära verktyg kommer att användas för att studera effekterna […]

Industritrålarnas effekt på kustekosystem

Hur påverkar det storskaliga industrifisket av sill andra arter i havet?  Kustfiskare och förvaltare har länge hävdat att industritrålarnas stora uttag av strömming i Östersjön kan tvinga arter som gråsäl och storskarv, att röra sig närmare kusten för att söka efter annan föda än strömming. Det här har inte tidigare undersökts med vetenskaplig metodik – […]

Sillen i Stockholms skärgård

Sillbeståndet i Östersjön består av en mångfald av populationer med olika anpassningar och migrationsstrategier. I projektet ska forskarna titta närmare på sillen i Stockholms skärgård.  Projektets mål är att undersöka anpassningar hos sill i kustekosystem i Stockholms skärgård. Resultatet kommer att ge information om vilka delbestånd av strömming som trivs bäst i den här viktiga […]

Stå upp för Östersjön!

Kan stand up komik fungera för att kommunicera vetenskap så att folk blir intresserade, förstår bättre, kanske även tar till sig ny kunskap och ändrar sitt beteende?  Med hjälp av en stand up-artist och lärare kommer Ellen Schagerström, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, att producera ett 15-20 minuter långt framträdande […]

Hur påverkar syrebrist och parasiter torskens tillväxt?

Östersjöns östra torskbestånd är idag starkt hotat på grund av överfiske i kombination med syrebrist, parasiter och sälpredation. Trots att torskfisket i Östersjön är stoppat sedan 2019 har inte torsken i södra Östersjön återhämtat sig, utan växer långsamt och är liten och mager.  Målet med projektet är att undersöka hur syrebrist och leverparasiter var och […]

Öka kunskapen om sill och skarpsill

Kunskapen om ålder och tillväxt hos fisk i Östersjön är ofta ofullständig och kan även vara felaktig vilket leder till bristfällig kunskap om dess betydelse för ekosystemet och fisket.  Målet med projektet är att undersöka åldern och livslängden för strömming och skarpsill för att öka förståelsen om Östersjöns ekosystem. Den senaste tidens utveckling inom studier […]

Övervakning av vattenkvalitet för ökad kunskap

För att fatta välgrundade beslut i arbetet med att minska övergödningen i Östersjön behövs en ökad förståelse för olika typer av åtgärder och deras placering.  Målet med projektet är att utvärdera effekter av åtgärder som strukturkalkning, våtmarker och tvåstegsdiken på vattenkvalitet i två områden representativa för svenskt jordbruk, jordtyp och klimat. Genom att kombinera långsiktiga och högfrekventa […]