Politisk tydlighet är avgörande för att skydda sillen

Trålgränsen bör flyttas ut. Det har konstaterats av forskare, politiker, organisationer och tjänstemän. Opinionstrycket ledde förra året till ett regeringsuppdrag som skulle motsvara en utflytt av trålgränsen, men uppdragets utformning och genomförande haltar. Regeringen måste nu vara både tydlig och handlingskraftig om de vill rädda de sista spillrorna av Östersjöns unika fiskpopulationer.

Hur kunde ett tillkännagivande – av en så gott som enig riksdag –  om att flytta ut trålgränsen längs ostkusten för att rädda den stora strömmingen i stället bli ett begränsat vetenskapligt försök som ska pågå till 2027? Förklaringen ligger sannolikt i att få eller inga politiker har detaljkunskaper om fiskeripolitik och Östersjöns fiskbestånd, trots att det är en viktig fråga både för miljön och för många kustsamhällen.

När regeringen inte har förmågan att formulera instruktioner till myndigheter, hamnar detaljerna i händerna på enskilda tjänstemän och intressenter, som då får stort inflytande över frågan och kanske också har andra målsättningar. Den nya regeringen verkar ha insett att detta är på väg att hända, och bara några veckor innan Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) skulle presentera sitt vetenskapliga projekt, signalerade landsbygdsminister Peter Kullgren ett förnyat uppdrag.

Men frågan är om Kullgrens budskap når ända fram – kommer den lekande sillen att skyddas?

Politisk vilja måste leda till handling

I en interpellationsdebatt deklarerade landsbygdsministern nyligen att det ursprungliga uppdraget, som endast omfattade enstaka områden utmed ostkusten (27 och 29), nu ska utökas till att omfatta resterande delar av svenskt territorialvatten i Östersjön. Samtidigt säger landsbygdsministern att ”Havs- och Vattenmyndigheten under våren 2023 tar fram förslag på områden där det pelagiska fisket begränsas”. Så vad ska HaV egentligen göra? Ska myndigheten föreslå specifika områden där försöket genomförs? Ska det vara som tidigare, enstaka geografiska områden där det pelagiska fisket inte får bedrivas eller ska de beskriva ett bredare vetenskapligt projekt där det storskaliga trålfisket inte får gå närmare är 12 sjömil utmed hela ostkusten?

Östersjön är uppdelat i olika förvaltningsområden. Det utökade uppdraget ska inkludera samtliga förvaltingsområden för sill och strömming i Östersjön (25-31).

Problemet
…med projektets syfte

Det första problemet är projektets uttalade syfte. Det är inte att införa skydd för lekande sill- och strömmingsbestånd, utan att utvärdera vilka effekter som åtgärden har på biomassa, beståndet som helhet och fiskens ålders- och storlekstruktur. Enligt syftet är det alltså främst ett kunskapsinsamlande uppdrag, och inte ett uppdrag med huvudfokus att skydda överfiskade fiskpopulationer. Under försöket riskerar därför Östersjöns unika sill- och strömmingspopulationer, som redan minskat med över 90 procent och som ofta är lokalt knutna till specifika områden, fortsatt att fiskas ut.

…med tolkningar
I det tidigare uppdraget var omfattningen av de skyddade områdena inte specificerat, förutom att det ska vara ”ett” område i Bottniska viken och att det ska finnas ”referensområden” där fortsatt fiske ska bedrivas. Det verkar nu som att Lantbruksministern vill utöka uppdraget i akt och mening att skydda sill och strömming samt det kustnära fisket. Om HaV tolkar uppdraget på det sättet är dock oklart. 

…med tiden
Det är höga krav på kunskapsinsamlingen och analyserna, samtidigt som uppdraget ska slutredovisas redan i april 2027. Under ett riksdagsseminarium, som BalticWaters anordnade i juni 2022, fastslog Ulf Bergström, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, att det ”minst” skulle behövas 3–4 år innan det finns tillräckligt med data för att kunna redovisa resultat. Sedan dess har nästan ett år gått, men ännu finns inget konkret förslag.

Vidare behöver ”intressenter” tillfrågas och projektet godkännas av länderna runt Östersjön. Hur lång tid tar den processen, och kommer länderna överhuvudtaget att godkänna förslaget som har tagits fram? Ingen vet, men det lär ta tid. Det är nu fyra år kvar innan uppdraget ska slutredovisas, och för varje dag som går blir det allt mindre troligt att projektet kan sjösättas i tid för att kunna ge vetenskapligt robusta resultat.

Vägen framåt

Strävan att flytta ut trålgränsen längs med hela kusten är bra, men det måste följas upp. Landsbygdsministern beskriver fördelarna i en återhämtning av sill- och strömmingspopulationerna då det ”leder dels till en förbättrad havsmiljösituation, dels till förbättrade möjligheter till ett fortsatt kustnära fiske och ett fiske för direkt användning som livsmedel”.

Om Landsbygdsministern faktiskt menar det han säger borde han ta det säkra före det osäkra och flytta ut trålgränsen till 12 sjömil längs hela ostkusten – och inte bara inom ramen för ett avgränsat vetenskapligt projekt. Är inte en morgondag med förbättrad havsmiljö, levande kustsamhällen och ett fiske för direkt användning som livsmedel viktigare än några få aktörers vinster idag?

Allt för ofta hamnar miljöfrågor i denna limbo. Politiken vill visa sig handlingskraftig och säger sig fatta beslut, men formuleringarna är ofta vaga och ramarna för besluten och uppdraget når inte alltid ner till myndigheterna och dess experter. Ska beslutet om utflyttning av trålgränsen få någon effekt, även om det är ett tidsbegränsat forskningsprojekt, ska också tjänstemännen få tydliga instruktionen att det är just det som ska genomföras och inget annat.

Nyheter från projekten

Muddring har effekter som kan vara svåra att förutse, både på lokal och nationell nivå. Vi har träffat forskare inom Levande vikar och sakkunnig på Sveriges geologiska undersökningar för att få reda på hur muddring kan påverka grunda vikar längs Östersjöns kust i artikeln Muddring med oanade konsekvenser.

Projektet ReCod söker en marinbiolog för fältarbete i sommar. Ansök till tjänsten på vår hemsida och läs en intervju med Amalia Jurado Mc Allister, som sommarjobbade i projektet förra sommaren.

Är du forskare inom samhälls- eller naturvetenskap som vill bidra till en friskare Östersjö? Nu är utlysningen till vårt program för forskningsprojekt och förstudier öppen! Årligen delar vi ut upp till 5 miljoner kronor till 5-8 projekt. Läs mer och ansök på vår hemsida.

I en debattartikel i DN 15/3 skrev vi om fel och fusk inom fisket. Det storskaliga industrifiskets företrädare svarade med samma argument som vanligt – alla kritiker är okunniga och de själva inte är en del av problemet. Läs vårt repliksvar till dem här.

Nominera till Östersjöpris!

För att hylla de insatser och bidrag som görs för att förbättra Östersjöns miljö har Björn Carlson Östersjöstiftelse (tidigare BalticSea2020) instiftat Björn Carlsons Östersjöpris. Varje år delas 3 miljoner kronor ut till forskare eller personer som bidragit till att förbättra situationen i innanhavet. Nomineringsperioden för 2023 års pris pågår till den 15 maj, Läs mer och nominera på bjorncarlsonsostersjopris.se