I slutet av november flyttade det in ett hundratal nya torskar på forskningsstationen Ar där Johanna Fröjd, projektledare för ReCod, tog emot dem med öppen famn. De nyinflyttade torskarna mår bra efter resan, de äter och är lugna, men det är tydligt att torsken i Östersjön inte mår bra. De är små och smala, och när små fiskar leker påverkas kvalitén på äggen negativt. Men att torskarna äter som de ska och blir väl omhändertagna bådar gott inför nästa säsongs torsklarver som ska kläckas fram på stationen för att sättas ut i Östersjön.

Bild: Torsk precis ankommen till Ar,
Foto: Madeleine Kullenbo, BalticWaters2030.

För att säkerställa genetisk variation hos de torsklarver som kläcks på stationen behöver projektet kontinuerligt byta ut torsken som bor på Ar. Det innebär också att en del torskar som varit en längre tid på stationen måste lämna. För en tid sedan fick ett tjugotal ReCod-torskar från ReCod flytta in på Skansens Baltic Sea Science Center och ytterligare ett tjugotal fick släppas ut i Östersjön igen.

Efter att de nyinflyttade torskarna fått vila upp sig och acklimatiserat sig till sin nya miljö i några dagar var det dags för mätning, vägning och märkning. Syftet med märkningen är att kunna identifiera varje individ, i vilket område de fiskades upp samt kontinuerligt mäta och väga varje fisk för att säkerställa att de växer och ökar i vikt.

Inför märkningen fångas torsken upp med en håv och läggs ned i ett benzocain-bad som söver ner fisken för en kort stund. Nedsövningen görs för att minimera stressen hos torsken och gör att proceduren med mätning, vägning och märkning går snabbt och smidigt.

Efter att Johanna, tillsammans med projektets doktorander Neele Schmidt och Maddi Garate Olaizola och Susanne Ragnarsdotter, driftassistent, vägt och mätt alla de 143 nyinkomna torskar visar det sig att den minsta fisken var 21 cm lång och vägde 62 g och den största fisken vad 44 cm och vägde 722 g. I genomsnitt var fiskarna 30,8 cm långa och vägde 265 g.


Märkningen av torsken går till genom att sätta en unik tagg i ryggmuskeln som är i höjd med ryggfenan. Taggen som används är ett så kallat PIT märke (passive intergrated transponders) som är enkla att läsa av och minskar risken att fisken tappar märket. Torsken släpps sedan tillbaka i hanteringsbassängen och när de vilat upp sig får de flytta tillbaka till förvaringsbassängen.

Bild: Torskar i genomströmmande bassänger där de hålls tills det är dags för lek. Foto: Foto: Madeleine Kullenbo, BalticWaters2030.

Nu väntar ännu mer utrymme för torskarna att vila och äta upp sig i de genomströmmande bassängerna. Under första året på Ar märkte Johanna att torskarna behöver lång tid för att acklimatisera sig till livet på forskningsstationen, annars leker de inte. En del torskar var helt enkelt i för dålig kondition, antingen på grund av att de var de för små och svaga eller på grund av att de inte hunnit acklimatisera sig till livet på stationen. Med ett halvår kvar tills lekperioden börjar finns nu god tid för torsken att vila och äta upp sig, så håller vi tummarna för att de ska börja leka till våren och att små torkslarver kommer kläckas fram.

Vad händer med torsken under tiden de får vara på forskningsstationen Ar?
För att torskarna inom projektet ska må så bra som möjligt får de en diet anpassad efter säsong. Vattenkvaliteten är också en viktig del för torskens välmående, därför är temperatur, pH, salthalt och syresättning noga avvägt för optimala förhållanden. Den behandlingen har visat ge effekt. Torskarna som flyttade in på stationen i mars 2022 var små och smala, likt de som flyttade in nu i november 2023. Efter 6 månader hade de i genomsnitt fördubblat sin kroppsvikt, och då gick torskarna på en fettsnål sommardiet på 3 utav de 6 månaderna. Nu återstår det att se hur de nyinflyttade torskarna utvecklas under tiden de får vara på forskningsstationen Ar.

Vill du veta mer om projektet ReCod?
Kika in på projekthemsidan eller läs artikeln om projektets första verksamhetsår här.