Joakim Hansen, miljöanalytiker vid Stockholms universitet, kastar vant loss från bryggan vid Askös marina laboratorium. Båten tar sig fram fint på morgonens stilla vatten och vädret är med oss, vilket är tur då en heldag ute i skärgården väntar. Syftet med resan är att undersöka hur små motorbåtar påverkar vattenmiljön i grunda vikar, en fallstudie som ingår i projektet Levande vikar. Erfarenheter från projektet ska bidra med kunskap om åtgärder för att restaurera en av de biologiskt rikaste naturmiljöerna i Östersjöns kustområde – de grunda havsvikarna.

Joakim är miljöanalytiker med särskilt fokus på bottenlevande växt- och djurarter. Han är också en av projektledarna för just denna fallstudie som idag har som mål att genomföra fältexperiment för att undersöka hur vattnet grumlas av småbåtar som kör över olika djup, olika typer av bottnar med olika intensitet och motorer. Joakim kommer spendera mycket tid i vattnet denna vindstilla dag, men det är också där han trivs bäst.

Kunskapsluckor leder till få åtgärder

Den svenska skärgården ger utmärkta förutsättningar för båtliv. Kustens vågskyddande vikar gör det möjligt för båtägare att ha sina båtar vid bryggor och i många områden pågår kontinuerlig utbyggnad av bryggor och små hamnar. Tillsammans med muddring för brygganläggning, ökad båttrafik och större båtar leder det till en ökad belastning på undervattensmiljön. Men tyvärr finns det stora kunskapsluckor om hur båtlivet påverkar miljön, vilket gör det svårt att sätta in åtgärder och skydda dessa känsliga ekosystem.

 

– Vegetationen i de småbåtshamnar vi hittills undersökt har varit så gles att det i sin tur kan ha negativ inverkan på kustfiskens föryngring. De grunda vikarna kallas ofta för Östersjöns barnkammare eftersom deras rikliga bottenvegetation är viktiga lek- och uppväxtplatser för flera fiskarter så som gädda, abborre och mört. Glesas vegetationen ut, eller försvinner helt, kan det få konsekvenser för fiskesamhällena och hela det lokala ekosystemet, säger Joakim.

Bottenvegetationen är inte bara betydelsefull för kustfisken, den har även fler viktiga funktioner. Den binder sedimenten, förhindra erosion samt tar upp och lagrar näringsämnen som annars skulle vara tillgänglig i vattenmassan och driva på övergödningssymptomen.

Bild: Joakim Hansen, miljöanalytiker vid Stockholms universitet. Foto: Joakim Hansen.

I dagsläget finns det dock bristande kunskap om vid vilka nivåer som båtlivet börjar bli skadligt. En enskild båtpassage har säkert en försumbar effekt, men vart går gränsen? En passage per dag eller tio per dag? Sådan kunskap är viktig när Joakim och hans kollegor arbetar med vikar som inte är så exploaterade men som ändå har ett antal bryggor för boende kring viken, eller besöks frekvent av fritidsfiskare. Joakim menar på att de också behöver sätta båtlivets miljöpåverkan i relation till andra faktorer såsom övergödning. Det behövs bättre kunskap om exakt vilka miljöer som är mest känsliga och hur olika båtar och körbeteende påverkar. Med sådan kunskap finns möjligheten att sätta in riktade åtgärder så att det går att skydda naturen på rätt sätt utan att inskränka för mycket i friheten att åka båt vid kusten.

Så går undersökningen till

Först snorklar Joakim ut till en boj och tar ett vattenprov för att mäta grumligheten i vattnet innan eventuell båtpåverkan. Därefter körs en båt förbi, i antingen 3, 5 eller 7 knop som är hastigheter som studien valt att undersöka. Direkt efter att båten har passerat tas ytterligare ett vattenprov vilket möjliggör att forskarna kan mäta och jämföra båtens påverkan på vattnets grumlighet. Därefter mäts grumlighetens avtagande under en längre tid.

I några av vattenproverna mäts även koncentrationen av kväve och fosfor för att undersöka om båtarna frigör näring när de rör upp bottensedimenten.

Till vänster: Joakim snorklar ut till bojen för vattenprovtagning innan båten åker förbi. Foto: Linda Kumblad, Stockholm universitets Östersjöcentrum/BalticWaters2030. Till höger: Ett vattenprov filtreras för att mäta koncentrationen av kväve och fosfor. Foto: Frida Tornberg, BalticWaters2030

Få enkla samband i komplexa miljöer

Dagens undersökning kan låta som en lätt uppgift, men få saker har enkla samband i naturen.

– Den största utmaningen är att mäta och påvisa just effekten av båtar ute i miljön där det finns många andra faktorer som påverkar, som till exempel vind och vattenrörelser. Dessutom genererar varje skrov och motorkombination en alldeles egen, unik påverkan. Det finns många olika typer av båtar och körbeteenden så kombinationerna blir nästan oändliga, menar Joakim.

Trots att fallstudien pågår till september anar Joakim redan nu är att det han tidigare misstänkt verkar stämma.

– Enskilda båtar grumlar tydligt upp bottensedimenten och effekten är tydligare på grunt vatten samt på gyttjebotten jämfört med sandigare och djupare bottnar. Det uppgrumlade bottenmaterialet faller dock tillbaka till botten ganska fort, så det krävs antagligen mer trafik än enstaka passager för att det ska bli långvariga miljöeffekter. Även körbeteende, som att accelerera och svänga verkar påverka mer än själva hastigheten. Det har även visat sig att mindre båtar med motorer under 10 hästkrafter har en väldigt liten påverkan förutom när det är grundare än 1,5 meter, säger Joakim.

Nästa år planeras kompletterade långtidsmätningar i mer trafikerade områden och även fler båttyper kommer läggas till i studien.

Resultaten kommer användas som vägledning i valet av åtgärder i de grunda vikar som ingår i projektet Levande vikar. De kan också komma att fungera som underlag för åtgärder och restriktioner för förvaltningen av den komplexa kustmiljön.

Bild: Joakim på väg ut från en grund vik. Foto: Frida Tornberg, BalticWaters2030.

Och det är väl just komplexiteten som gör att det är så otroligt viktigt att samla mer kunskap, så att vi kan hitta åtgärder för att bromsa och ändra riktning på den negativa utvecklingen i våra grunda havsvikar. För om det är något vi borde skydda och kämpa för så är det Östersjöns barnkammare.

Fakta om fallstudien

Mer om projektet Levande vikar

Projektet syftar till att restaurera ett antal kraftigt påverkade grunda havsvikar i Östersjön och samtidigt ta fram och sprida användbar kunskap om lämpliga metoder för hur det kan göras, och vad det kostar. Projektet genomförs av och finansieras av BalticWaters2030 i nära samarbete, och med finansiellt stöd från, Stockholms universitet och länsstyrelsen i Stockholm. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tillskjutit medel till Stockholms universitet för genomförandet av provtagning och uppföljning i projektvikarna. Totalt satsas drygt 45 miljoner kronor på projektet. Läs mer vad som händer inom projektet Levande vikar under sommaren här.