Återhämtningen av torskbeståndet i östra Östersjön går långsamt, trots fiskestopp sedan 2019. För att bidra till återhämtningen lokalt har initiativet Hanö Torskrev startats i Hanöbukten. Genom att bygga artificiella rev på havsbotten förbättras möjligheten för torsken att gömma sig från predatorer, vilket har visat sig vara positivt för tillväxt och återhämtning av lokala torskpopulationer. Men vilka förutsättningar som krävs och vilka effekter torskrev just i Östersjön har vet vi inte så mycket om, något som Anders Persson, filosofie doktor i akvatisk ekologi vid Lunds universitet, och hans kollegor ska undersöka. Målet är att få mer kunskap om torskrev och vidareutveckla dem med förhoppningen att de kan användas på fler platser i Östersjön.

Det har varit en blåsig höst vid Skånes östkust, vilket besvärar Anders och hans kollegor. För att kunna placera ut de tunga artificiella torskreven krävs lugn sjö, men höstvädret har tvingat projektgruppen att ställa in utsättningen två gånger. Nu vilar hoppet på tredje gången gillt.

Hanö Torskrevs projektgrupp består av forskare från Lund universitet, Marint Centrum Simrishamns samt Hanö Torskförening. Från vänster: Anders Persson, Lunds universitet, Sara Dahlberg Näringslivskontoret Sölvesborgs kommun, Per Carlsson, Lunds universitet, Patrik Svensson, dykare, Tobias Krätzer, student vid Lunds universitet, Hannes Kindeberg, initiativtagare Hanö Torskrev, Helena Filipsson, Lunds universitet, Simon Jönsson, Hanö torskrev, Hampus Södergren, initiativtagare Hanö torskrev, Josefine Larsson, Marint centrum Simrishamn, Herman Forsberg, student vid Lunds universitet. Foto: André Julinder, Sölvesborgs kommun

Konstgjorda rev som placeras ut på bottnen för att gynna fisk och andra organismer är inget nytt. Vrak är den vanligaste formen av artificiella rev och har placerats ut på havsbotten på många platser runtom i världshaven. Artificiella rev är inte heller något nytt i Sverige. 2014 initierades projektet Fjordtorsk i Bohuslän som etablerade torsk- och hummer rev i Byfjorden. Reven inom projektet Fjordtorsk utgörs av håliga betongblock som är överblivet material från byggindustrin. Liknande konstruktion kommer även utgöra reven inom Hanö Torskrev.

Artificiella torskrev som väntar på att placeras ut i Hanöbukten. Foto: Hampus Södergren

Men det finns en stor skillnad mellan projekten – Fjordtorsk genomfördes på västkusten som har en annan havsmiljö än Östersjön, med en annan artuppsättning och ett annat torskbestånd. Hanö Torskrev kommer, till skillnad från Fjordtorsk, även att bestå av en vetenskaplig del, som projektleds av Anders.

Helena Filipsson, professor i marin geologi vid Lunds universitet, tar prover för att bestämma salthalt, temperatur och djup. Foto: André Julinder, Sölvesborgs kommun

– Det fina med Hanö Torskrev är att det är ett projekt sprunget ur lokalt engagemang. Deras kunskaper kommer vara otroligt viktiga för projektet! Det vi forskare kommer bidra med är att metodutveckling och utvärdering baserad på vetenskap, säger Anders.

Initiativtagarna Hannes Kindeberg och Hampus Södergren tillsammans med Josefine Larsson, Forsknings- och innovationskordinator på Marint Centrum i Simrishamn. Foto: Niklas Eriksson / Sveriges radio

En stor del av det lokala engagemanget står Hannes Kindeberg och Hampus Södergren för. Hannes och Hampus har egna verksamheter vid Hanöbukten och är både initiativtagare och aktiva parter i genomförandet av Hanö Torskrev.

– Hanö och Listerlandet har en gedigen historia och ett stort kulturarv kopplat till fisket och om vi ska bevara det så måste vi ha mer fisk i sjön. Så enkelt är det. När jag träffade Hannes förstod jag snabbt att vi hade ett gemensamt intresse i fisk och havsmiljöer. Dessutom en gemensam vilja till att bidra och göra skillnad, säger Hampus.

– Redan på idéstadiet var vi övertygade om att det var av stor vikt att få med forskare och sakkunniga i projektet. Ska projektet bära frukt räcker det inte med våra egna observationer utan resultaten måste vetenskapligt förankras, säger Hannes.

Vad har då hänt med Östersjöns naturliga rev och stenformationer? Varför behövs artificiella rev?

– Dels har det bedrivits stenfiske längs Skånes kust historiskt, det vill säga människan har tagit upp sten för att använda som byggmaterial. Stenfisket har, i vissa områden längs Skånes kust, utarmat de naturliga reven. Utöver stenfisket är Östersjöns torskbestånd försvagat och med ökat predation spelar naturliga gömställen stor roll för att söka skydd och hitta föda, säger Anders.  

Fördelarna med torskrev slutar inte nödvändigtvis där, de kan även potentiellt bli en viktig uppväxtplats för andra arter.

– Vi kommer testa lite olika konstruktioner av rev på olika djup så vi får information om hur vi kan optimera reven. Exempelvis ökar chansen att vi får en påväxt av makroalger om reven placeras grunt, men på större djup, där det inte blir någon påväxt, kanske det finns ett större behov av komplexa bottenstrukturer. Men detta måste vi undersöka, säger Anders.


Hanöbukten
Bukten ligger vid Skånes ostkust och Blekinges sydkust och är ett av Östersjötorskens viktigaste områden med goda möjligheter för födosök och närhet till en av torskens få lekplatser i Bornholmsdjupet.

De första reven, som kommer följas av Anders och hans kollegor, kommer placeras ut på djup runt 14–18 meter och filmas så att forskarna kan undersöka vilka arter som koloniserar dem över tid.

– Torsken i Östersjön går djupt så därför kommer de första reven placeras på lite större djup. För att gynna små torskar, som söker sig in till grundare vatten, planerar vi att sätta ut några rev på mindre djup, säger Anders.

En av platserna där torskrev ska anläggas i Hanöbukten. Foto: Henrik Persson, dykare

Under projektet kommer även dykare hjälpa till med att ta prover på sediment och revytor för att undersöka bottendjur och påväxt. Vattenkvalitén kommer också undersökas kontinuerligt så forskarna vet vilja vattenförhållen som råder vid reven.

Engagemanget från projektdeltagarna är svårt att missta. Det gemensamma målet och hoppet är tydligt:

– Om projektet kan hjälpa torsken att hitta en skyddad plats att växa sig större och bidra till ett lokalt bestånd av torsk hade det vart fantastiskt. I den bästa av världar hoppas jag att projektet och dess dokumentation ska kunna inspirera liknande insatser på andra ställen i Sverige. Då kanske vi kan göra skillnad på riktigt, säger Hannes.

Projektet Hanö Torskrev genomförs av Lunds universitet, Marint centrum i Simrishamns kommun och Hanö torskförening. Projektet pågår fram till och med år 2024. Via BalticWaters2030:s program för mindre forskningsprojekt och förstudier har Hanö Torskrev beviljats anslag om 995 000 kronor för den vetenskapliga delen av projektet. De tre andra projekten som anslagits medel kan du läsa mer om i artikeln Fyra nya forskningsprojekt för en levande Östersjö.

Vill du veta mer om Hanö Torskrev? Besök deras hemsida www.hanotorskrev.se