Johanna Fröjd, driftledare på forskningsstationen Ar, och Neele Schmidt, doktorand på Uppsala universitet, dubbelkollar all utrustning på däck inför den första utsättningen av torsklarver i Östersjön. De har gjort det här förut – men bara för att testa utrustningen. Nu ska de för första gången släppa ut larver som kläckts fram inom projektet ReCod.

Båten ligger och guppar i Baggensfjärden, en av de tre utsättningsplatserna i Östersjön som projektet identifierat som gynnsamma platser för torsklarverna. I fjärden finns det gott om plankton som utgör föda för de små torsklarverna. Det finns även relativt få predatorer vilket ökar chansen till att fler larver överlever. Innan utsättningen börjar ska Neele och Johanna ta prover för att få svar på hur förutsättningarna i viken ser ut just idag. De tar planktonprover för att undersöka djurplanktontillgången samt ljustester för att undersöka sikten. Sikten är avgörande för att veta hur djupt ned torsklarverna kan hitta föda. De kommer även ta prover på temperatur, salthalt och syre för att ta reda på exakt vart i fjärden, och på vilket djup, som torsklarverna ska släppas ut. Efter analysen bestämmer de att torsklarverna kommer släppas ut på ca 10 meters djup – här är förhållandena just idag optimala för de små larverna. Temperaturen är strax under 10 grader, det finns ljus och god tillgång på föda.

Till vänster: Neele och Johanna förbereder för provtagning. I mitten: Planktonnätet. Nätet förs ned till 35 meters djup på tre platser i Baggensfjärden och dras i vattenmassan. Provet samlas ihop i den röda behållaren i slutet av nätet. Till höger: Johanna och Neele gör ljustester på tre olika punkter i Baggesfjärden. På varje punkt görs ljusproverna på olika djup.

I två stora backar finns ett 20-tal plastpåsar, försiktigt förseglade. I dem finns uppskattningsvis 100 - 200 000 små torsklarver som enbart är några dagar gamla. Det är minst sagt en delikat uppgift att frakta torsklarver. Påsarna måste förslutas med viss mängd vatten och fylls sen upp med ren syrgas. Det görs för att det ska finnas syre för larverna under tiden de transporteras. Vattnet i påsarna måste också hålla en sval temperatur och så måste påsar och backar hanteras varsamt för att minimera skador på larverna.

Till vänster: Påsar med torsklarver. Till höger: Utsättningsenheten.

Johanna och Neele fyller på utsättningsenheten med 20 liter vatten och för ned en slang till botten på behållaren. Slutligen sätter de på en tratt på slangen. Varje påse med torsklarver töms försiktigt ned i utsättningsenheten.

När alla torsklarver har placerats i utsättningsenheten är det äntligen dags att släppa ut larverna. Utsättningsenheten förs ned till 10 meters djup. Johanna släpper en vikt som sitter på vajern. När vikten når utsättningsenheten öppnas luckan och alla torsklarver släpps ut.

Nu håller vi tummarna för att många torsklarver kommer klara sig och växa upp till livskraftiga torskar. Under kommande veckor fortsätter provtagning, provfiske och utsättning. Utsättningarna kommer ske två gånger i veckan hela sommaren, härnäst i Kappelhamnsviken på Gotland. Parallellt sker även experiment för att hitta en märkningsmetod som är beständig över tid, så att framtida, återfångade torskar kan härledas till projektet.

Var kommer torsklarverna ifrån?
Torsklarverna som släpps ut i projektet ReCod är avkomma från torskarna som bor på Ar. Torskarna på Ar är fångade i södra Östersjön (i området runt Bornholm och vidare upp mot södra Gotland) och kommer från det som kallas östra torskbeståndet. Runt Åland finns den så kallade Ålandstorsken. Det har gjorts flera studier på Ålandstorsken för att fastställa om det är en egen population, det vill säga är genetiskt skild från torsken i södra Östersjön. Det finns idag inga tecken på att så skulle vara fallet. Det mest sannolika är att torskarna runt Åland är torsk som simmat från södra Östersjön upp till havet runt Åland och stannat där. Ålandstorsken och Östersjötorsken är alltså samma population, men uppehåller sig på två skilda platser i Östersjön. Det finns därför ingen risk för att torsklarverna från Ar ska kunna påverka arvsmassan på de torskar som lever runt Åland.

Vill du veta mer om projektet ReCod? Besök då recod.balticwaters2030.org

Foto: Konrad Stralka, BalticWaters2030
Text: Madeleine Kullenbo, BalticWaters2030