Hästhållningens påverkan
på övergödningen

Projektperiod 2020-2022 

I Sverige finns omkring 350 000 hästar som tillsammans producerar stora mängder gödsel. Hästgödsel som samlas in, hanteras och lagras säkert och sedan återinförs i jordbruket, utgör en värdefull resurs. Den gödsel som inte tas om hand riskerar att läcka näringsämnen, fosfor och kväve, till vattendrag och slutligen bidra till övergödningen i Östersjön.

Hästgödseln motsvarar nästan 20 % av den totala mängden stallgödsel som produceras i Sverige. En stor del av den hästgödsel kommer dock från mindre hästgårdar som inte bedriver jordbruk, vilket bidrar till att stora mängder gödsel inte återanvänds i växtodling. 76 % av Sveriges hästar finns dessutom i tätorter eller tätortsnära områden där det är svårt att få till ett fungerande kretslopp för hästgödsel.

Hästhållningens bidrag till övergödningen har börjat uppmärksammas och det pågår ett visst arbete för att stimulera möjliga åtgärder. Men det saknas uppgifter om hur stor andel av hästgödseln som hanteras bristfälligt eller inte alls, hur stor andel hästgödsel som hanteras på ett säkert sätt och används som växtnäring samt vetenskapligt förankrade åtgärder för att minimera näringsförluster från hästhållning. Kunskapsluckorna försvårar för beslutsfattare, tillsynsmyndigheter och hästägare att vidta nödvändiga åtgärder för att minimera näringsförluster från hästhållning och förbättra resursutnyttjandet av gödseln.

Men det finns viss kunskap. Inom projektet ”Levande kust genomfördes en rad enkla åtgärder i samarbete med en hästgård för att visa hur näringsläckage kan förhindras. Hästgödsel kan med enkla medel samlas in, hanteras och lagras på ett säkert sätt. Exempel på en mycket enkel åtgärd är att ändra utfodringsplatser i hagen och på så vis minska lokalt slitage av gräsytor. En välmående hage har en mycket bättre förmåga att ta upp och hålla näringsämnen än en nedtrampad och lerig. Dock är det många privatpersoner som äger mindre hästgårdar och ofta har både häst och stallägare begränsad kunskap om hästgödselns värde, om risken för miljöpåverkan och om möjliga åtgärder.

Projektet ”Hästhållningens påverkan på övergödning” syftar till att ta fram ny kunskap om hur hästtäta och upptrampade hästhagar påverkar vattenmiljön. Projektet ska också bidra med vetenskapligt underlag för att motivera till åtgärder på hästgårdar och för att välja effektiva och kostnadseffektiva åtgärder.

Målsättningen är att beräkna förluster av näringsämnen, kväve och fosfor, från hästhagar på fem hästgårdar. Projektet kommer även genomför intervjuer med hästhållarna på gårdarna rörande hästarnas vistelse utomhus, hur gödseln hanteras och verksamhetens foderrutiner. Erfarenheter, resultat och rekommendationer från projektet ska sammanställas och spridas till utvalda målgrupper.

”Hästhållningens påverkan på övergödning” genomförs av BalticWaters2030 i nära samarbete med Stockholms universitet. Projektet finansieras av stiftelsen Thuréus Forskarhem och Naturminne.

Projektmaterial

Med ditt stöd kan vi arbeta långsiktigt och målmedvetet för att rädda Östersjön

Våra arbetsområden

BalticWaters2030 arbetar med storskaliga demonstrationsprojekt och tillämpad forskning på land, längs kusten och i havet för att Östersjön ska bli ett friskare hav. Stiftelsen arbetar också med opinionsbildning för att sprida kunskap om innanhavets möjligheter och utmaningar till den intresserade allmänheten, beslutsfattare och myndigheter.  Läs mer om våra olika projekt under respektive arbetsområde.

5-1

I havet

3-2

På land

4-1

Längs kusten

11

Opinionsbildning

Back to top Arrow