Att Östersjöns fiskbestånd mår bra är inte bara viktigt för yrkes- och fritidsfiske, det är av fundamental vikt för hela Östersjöns ekosystem och miljö. De senaste 10 åren har flera stora kommersiella fiskbestånd minskat där kulmen blev Östersjötorskens kollaps 2019. Idag ser vi liknande tecken bland flera andra fiskbestånd som till exempel sill och strömming. Det råder inte längre något tvivel om att den lågupplösta teoretiska modell – den så kallade Maximum sustainable yield (MSY*), som drivit torskbeståndet till kollaps och som nu också bidrar till den negativa utvecklingen på andra bestånd i Östersjön, inte fungerar.
BalticWaters2030s långsiktiga vision för Östersjöns fiskeripolitik
BalticWaters2030s långsiktiga målsättning är att i grunden förändra reglerna för det kommersiella fisket i Östersjön, så att storskaligt demersalt och pelagiskt fiske upphör, till förmån för ett småskaligt kustbaserat fiske, samtidigt som den negativa utvecklingen för Östersjöns fiskpopulationer bryts.
För att inte riskera livskraften hos Östersjöns kommersiella fiskbestånd behöver en ny förvaltningsmodell utarbetas som sätter ekosystem och biodiversitet först. Innan det är på plats måste försiktighetsprincipen tillämpas och kvoterna sättas under de gränsvärden som fastställs av MSY. För att det ska ske behöver politiker engagera sig och aktivt verka för att reformera nuvarande förvaltningsmodeller. De kan inte längre passivt accepterar vad som föreläggs i form av vetenskapliga kriterier som till stor del utformats för yrkesfisket.
Stiftelsens långsiktiga målsättningar
- Stiftelsens vision är att fisket i Östersjön ska vara kustbaserat med båtar under 12 meter.
- Fisket ska huvudsakligen bedrivas med passiva redskap.
- Fiske ska huvudsakligen bedrivas för humankonsumtion.
- Fisket bör vara lokalt i bemärkelsen att fiskebåtarna utgår från, och landar sin fångst i, samma hamn eller kustområde. På så vis bidrar fisket till det lokala näringslivet, turismen samt förser regionen med lokalt fångad fisk.
- Industrifiske med stora trålare som har hemmahamn långt från fiskeområdet och fångster som landas utomland för att bli fiskmjöl eller minkfoder skadar miljö och ekosystem och har ingen plats i ett framtida Östersjöfiske.
- Trålning är en fångstmetod som är skadlig och olämplig i Östersjön. Det gäller industriell pelagisk trålning efter sill och skarpsill och det gäller bottentrålning efter torsk. Grundregeln bör därför vara att trålning enbart tillåts i särskilda (väl avgränsade) områden, vid enstaka tidpunkter på året och på specificerade fiskpopulationer.
BalticWaters2030s fiskeripolitiska målsättningar de kommande 2 åren
Utvecklingen för sill- och strömmingsbeståndet har varit negativt under en längre tid. Sedan 1970-talet har mängden lekmogen sill i centrala Östersjön minskat med nära 80 procent och Internationella Havsforskningsrådet (ICES) bedömer att fisketrycket är för högt. Beståndet ligger nu under vetenskapliga rekommendationer för ett uthålligt fiske. Samtidigt tillåts industrifisket fortgå, och till och med öka.
Nuvarande regering, där fiskerifrågorna drivs av landsbygdminister Anna-Caren Sätherberg, menar att vi inte ska begränsa industrifisket då ”orsakssambanden” mellan vikande bestånd och fiskets uttag är för otydliga, och att det kan vara andra faktorer som påverkar sillbeståndet. Trots forskarnas varningar och ett omfattande kunskapsunderlag väljer regeringen att avvakta baserat på argumentet ”vi vet för lite”. Det är en obegriplig logik, och en lek med eld. Om sillen knäcks på samma sätt som torsken kan det leda till en katastrof för Östersjöns miljö.
De kommande två åren kommer BalticWaters2030s driva kampanjen ”Den goda sillen”. Syftet är att verka opinionsbildande genom att sammanställa och sprida fakta om sillens roll i Östersjön, dess biologi, genetik och ekonomi. Vi kommer löpande träffa politiker och myndigheter i syfte att få tillstånd en förändring för hur de kommersiella fiskena förvaltas så att den negativa utvecklingen bryts.
Viktiga frågor som stiftelsen verkar för ska bli genomförda på kort sikt
- Att beslut fattas om utflyttning av trålgränsen till 12 sjömil till förmån för ett kustbaserat, småskaligt fiske och skydd av våra skärgårdar.
- Att genomgripande förändringar av förvaltningen av sill och strömming inleds som tar hänsyn till bland annat populationssammansättning, ålderssammansättning och genetik.
- Att Sverige tar ett politiskt initiativ och tillskriver ICES och Kommissionen krav på att revidera nuvarande förvaltningsmodell.
- Att belysa fiskepolitikens viktiga roll för Östersjöns miljö och ekosystem.
* MSY beskrivs som det största årliga uttaget ett fiskebestånd kan producera på lång sikt, det vill säga hur mycket fisk som kan tas upp årligen utan att beståndet minskar.
Vill du veta mer, anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få vår Östersjöbrief som vi skickar ut några gånger om året. Där skriver vi om aktuella miljöpolitiska frågor som rör Östersjön samt analyserar effekter av politiska beslut och ny forskning. Tidigare publicerade briefer finns att läsa under publikationer.
