VD har ordet
I veckan har vi på BalticWaters släppt en granskning som visar på omfattande felrapporteringar av fångster i det storskaliga svenska sill- och skarpsillsfisket. Granskningen visar hur stortrålarna systematiskt felrapporterar fångst och fångstsammansättningar, hur förvaltningssystemet skapar incitament som motverkar korrekt rapportering, hur Havs- och Vattenmyndigheten till synes godtyckligt skriver av böter, och att Sverige därmed gång efter gång bryter mot EU-rätten.
Men det är långt från ord till handling. Vi på BalticWaters ställer oss ofta frågan – Hur går vi vidare nu? Hur ska vi få politiker och myndigheter att agera när något är så uppenbart fel? Jag tror vi måste vara många som ställer frågor. Till landsbygdsminister Peter Kullgren: När och hur tänker regeringen agera för att rätta till felrapporteringen av fisk i Sverige? Och till Havs- och Vattenmyndigheten: Varför följer inte myndigheten EU-rätten och varför sätts inte böter efter transparenta och begripliga principer? Hjälp oss bidra till förändring genom att uppmärksamma politiker och journalister på problemen!
– Konrad Stralka, BalticWaters
Myndigheter ser på medan fångster felrapporteras
En ny granskning av BalticWaters visar att tiotusentals kilo, eller tusentals procent av en art, kan redovisas fel under en enda lossning i hamn. Om det upptäcks blir det böter på 2000 kr, trots att en fångst kan säljas för flera miljoner. Politiken har i årtionden tittat på medan Östersjön fiskas ut, och nu krävs direkta åtgärder innan de sista spillrorna fiskats bort.
I slutet av 1990-talet skrev Naturvårdsverket att mörkertalen kring yrkesfiskets fångster var så stora att det inte gick att uppskatta bestånden på ett tillförlitligt sätt. Trots att problemen uppmärksammats gång på gång de senaste årtiondena, fortgår överträdelserna.
I en granskning av sanktionsbeslut, tagna av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) mellan juli 2021 och juni 2022, har BalticWaters sett att 16 av de 20 fartyg som fiskade mest i Östersjön 2021 redovisade fångst felaktigt. Ju större fångsterna var, desto större felrapporteringar upptäcktes, både i vikt och procent. Flera delar i regelverket gör så att kaptenerna kan gynnas av att felrapportera, samtidigt som sanktionsavgifterna vid upptäckt är låga och i många fall mildras eller stryks av HaV.
Eftersom fångstsiffrorna används som underlag när Internationella Havsforskningsrådet (ICES) bedömer hur mycket fiske som bestånden tål leder felrapporteringarna till att forskarna och politikerna fastställer kvoter på fel grunder. Problemen är välkända – ändå används inga säkerhetsmarginaler för att minska riskerna för överfiske, trots att fångsterna också tros vara högre än vad som redovisas. Resultatet för fiskbestånden i Östersjön talar sitt tydliga språk.
I en debattartikel i DN skriver vi om problemen och hur fiskerikriminaliteten verkar accepterad, så pass att regering efter regering passivt tittat på medan haven fiskats ut. Markeringar mot överträdelser lyser med sin frånvaro samtidigt som fusket leder till stora förluster för miljö och samhälle. Vinnarna är några enstaka fiskeföretag.
I rapporten ” Fel och fusk i fisket – ett hot för Östersjön” lyfts flera olika perspektiv av den bristande fiskerikontrollen, som att motstridiga regler inte ändras trots att fiskarna själva säger att miljöhänsynen inte kan uppnås med nuvarande fiskesätt och att Sverige inte följer EU:s gemensamma fiskeripolitik som säger att sanktioner ska vara ”effektiva, proportionella och avskräckande”.
BalticWaters listar flera viktiga åtgärder som skulle göra skillnad. Bakgrund och ytterligare förklaringar finns i rapporten.
Förslag på åtgärder
- Höj sanktionsavgifterna till nivåer som avskräcker från fusk.
- Minimera nedsättningen av böter.
- Utvärdera kontinuerligt hur nuvarande regelverk motsvarar förväntningarna på fisket, och skärp upp regelverket kring bland annat redskap och artsorteringskrav.
- Verka för lägre kvoter genom att revidera dagens förvaltningsmodell – låt fiskpopulationerna växa istället för att ständigt minska.
- Inför krav på att all fångst sorteras, att fartygen landar i samma område som de fiskat och att alla större fångster REM-övervakas.
Nyheter från projekten
Cirkulär NP: Idén med projektet är att återcirkulera näringsämnen i jordbruket mer effektivt och därmed minska läckaget av övergödande ämnen till Östersjön. Men hur går det egentligen till? Läs vidare i artikeln Jakten på den bästa biogödseln.
Ny studie: Gäddan tillbringar en stor del av sin livstid i vassen, samtidigt finns farhågor om att vassbältena kan bli för omfattande så att fiskens livsmiljöer försämras. Vassklippning har därför föreslagits som en fiskevårdsåtgärd, men gynnar åtgärden verkligen gäddan vid kusten? Läs mer i artikeln Vattenvegetationens påverkan på gädda och hur projektet Levande vikar kommer undersöka frågeställningarna vidare i projektets fallstudier.
Hanö torskrev: I projektet sätts artificiella torskrev ut på havsbotten för att förbättra möjligheten för torsken att gömma sig från predatorer. Läs mer om projektet i artikeln De första torskreven på plats.
Stipendieprogram för forskare i början av karriären: För andra året i rad har vi delat ut stipendium till forskare i början av karriären. Läs mer om stipendiaterna och projekten här.
Elever för Östersjön: För att öka medvetenheten om Östersjön utlyste vi stipendietävlingen Elever för Östersjön under hösten. Vinnarna är nu utsedda, läs mer om dem i artikeln Två skolklasser vinner en skolresa med havet i fokus.
Traineeprogram för Östersjöambassadörer: Dagens industriella fiske för foder är inte enbart en förlust för miljön utan även för samhällsekonomin. Det skriver 2023 års traineer i policydokumentet Mer lönsamt för Sverige att fiska för humankonsumtion.
År 2021 rapporterade 457 svenska fartyg fångst från Östersjön jämfört med 348 stycken under 2022 – och det är de småskaliga fiskarna som drabbats. Läs mer i artikeln Nära var fjärde svensk fiskebåt slutade fiska i Östersjön 2022.
Förra året beslutade regeringen om ett särskilt stöd till yrkesfisket på 40 miljoner kronor för att täcka ökade bränslekostnader – stöd som främst gått till det storskaliga fisket. Läs mer i artikeln Snedfördelat krisstöd till fisket.
