Den norrländska strömmingsbristen är i fokus, sill och strömmingsbestånden minskar dramatiskt och situationen i Bottniska viken kommer att förvärras redan nästa år om inte våra nyvalda politiker agerar omgående. Fullt medvetna om situationen – vad gör EU och den svenska regeringen nu? I oktober beslutar ministrarna om nästa års fiske. Kommer vår nya regering att försvara ekosystemet och kustfisket?

Varje år ger Internationella Havsforskningsrådet (ICES) råd för kommande års fiske, som sedan används som underlag när politiker bestämmer fångstkvoterna. Forskarnas bedömningar grundar sig på yrkesfiskets fångstrapporter samt provfisken och vetenskapliga studier, men uppskattningarna är mycket osäkra. BalticWaters2030 har tidigare berättat om hur ICES 2017 trodde att det fanns 1,34 miljoner ton sill i centrala Östersjön, men efter en uppdatering av modellerna ändrades uppskattningen till under 0,6 miljoner ton – en felräkning på över 700 miljoner kilo fisk. På liknande sätt överskattade modellerna torsken i västra Östersjön som det nu bara är en spillra kvar av efter en lång tids överfiske.

Figur: Olika bedömningar av sillbeståndet i centrala Östersjön under 2017, 2018 och 2022.

Riskfylld politik

Osäkerhet är en del av vetenskapen, men forskarnas arbete försvåras samtidigt av politiken. När forskarna rekommenderar kommande års fiske måste de utgå från den politiskt beslutade Maximum Sustainable Yield (MSY)-modellen – ett riskfyllt verktyg som innebär att fiskekvoten sätts på den högsta möjliga nivån som ett bestånd klarar av. Teorin är att modellen ska säkerställa högsta möjliga uttag av fisk utan att återväxten riskeras kommande år. Risken att ett bestånd fiskas ner är dock hög, vilket vi sett resultatet av i Östersjön.

Inte ens när beståndet kan anses kollapsat är det säkert att ICES kan föreslå ett fiskestopp, vilket årets bedömning av västra torsken är ett exempel på. Trots att beståndet ligger på historiskt låg nivå och trots att man är osäker på om den nya modellen stämmer föreslår forskarna en fångstkvot på nästan 1000 ton, en sjättedel av den totalt uppskattade mängden torsk i västra Östersjön. Forskarna tvingas ge fångstråden, inte sällan mot bättre vetande. Därefter kan politikerna ändå hävda att de följt de vetenskapliga råden utan att riskerna uppmärksammas.

Ytterligare ett problem är den bristande fiskerikontrollen. Omfattande olagliga utkast och felrapportering av fångster gör forskarnas arbete ännu svårare och ökar ytterligare osäkerheten i modellerna. Även detta känner EU och politikerna till, utan att agera.

Kritiskt läge i Bottniska viken – dags för fiskestopp?

För att anpassa fisket till den vetenskapliga osäkerheten har Östersjöcentrum föreslagit en halvering av fisket jämfört med MSY-rådet, men frågan är om det redan är för sent med tanke på beståndens status i Östersjön.

I Bottniska viken hjälper inte ett halverat fisketryck för att snabbt rädda kustfisket eller säkra beståndet, enligt en prognos från SLU Aqua.

Rapporten visar att stor strömming, som är avgörande för både kustfisket och ekosystemet, kommer att fortsätta minska snabbt om fisketrycket upprätthålls på dagens nivåer (grå linje). Ett halverat fisketryck (svart linje) skulle innebära att situationen de kommande åren stannar på den katastrofala nivån som vi sett i år. Ska beståndet återhämta sig måste sannolikt fisket upphöra helt.

EU-kommissionens förslag för nästa år ligger däremot långt högre än ett halverat fisketryck. Nästa års fiske föreslås ligga på 80 000 ton, vilket är 30 000 ton över nivån för ett halverat fisketryck. Årets surströmmingsbrist, nedlagda fabriker och kustfiskare som lägger ner kan vara början på slutet för en lång kulturellt viktig fisketradition och för en fisk som är avgörande för Östersjöns ekosystem.

Nu bestäms kvoterna för nästa års fiske – hur agerar regeringen?

I dag tjänar några få fiskmjölsfiskare miljoner på ett fortsatt fiske, medan samhället går back hundratals miljoner varje år. Trots detta fortsätter politikernas högrisktagande med Östersjöns ekosystem, vilket den nya regeringen måste förändra.

Riksdagen, forskare och organisationer kan lyfta frågan och be om förändring, men makten ligger hos regeringen. Vår nya landsbygdsminister, vem det än blir, måste beakta den vetenskapliga osäkerheten som omgärdar kvotråden och säkerställa att de tas med betydande säkerhetsmarginaler. Det kommer kräva ett intensivt arbete, både mot egna myndigheter, EU och andra länder i regionen. Läs vad den nya regeringen behöver göra här.


Stort tack till alla som skänkt en gåva till projektet ReCod – utsättning av småtorsk i Östersjön!

Sammanlagt har ReCod mottagit 130.000 kronor vilket möjliggjort ytterligare en utsättning av torsklarver i Tvären. Vill du veta vad som hänt inom projektet denna säsong? Läs artikeln Ett intensivt och lyckat år för ReCod här. 


Tips!

Skriv under en namninsamling för att stötta miljöorganisationernas kamp för att rädda Östersjötorsken. Underskrifterna lämnas i samband med att ministrarna tar beslut om nästa års fiske i Luxemburg i oktober.

Tidigare Östersjöbriefer:
Östersjöbrief 48: Partianalys: Vad har partierna gjort för att skydda Östersjöfisken?
Östersjöbrief 47: Partienkät: Hur skyddar vi Östersjöfisken?
Östersjöbrief 46: Sommarläsning för hängmattan
Östersjöbrief 45: Opinionsundersökning visar engagemang för Östersjöns miljö
Östersjöbrief 44: Regeringen urvattnade beslutet om utflyttad trålgräns
Östersjöbrief 43: Ska EU fortsätta upprepa sina misstag?
Östersjöbrief 42: Hundra miljoner i skattepengar till verkningslös fiskerikontroll
Östersjöbrief 41: Skriv under för att rädda Östersjöfisken
Östersjöbrief 40: Borde fisken i Östersjön bli fiskmjöl?
Östersjöbrief 39: Forskningen visar behov av akuta åtgärder – nu måste regeringen sluta förhala
Östersjöbrief 38: Därför skyddas inte Östersjöfisken
Östersjöbrief 37: Myter om industrifisket i Östersjön
Östersjöbrief 36: Vägen till en bättre fiskeripolitik 2022
Östersjöbrief 35: En sillkollaps kan hota Östersjöns ekosystem
Östersjöbrief 34: Miljö och kustfiske under fortsatt hög press
Östersjöbrief 33: Skattepengar går till att försätta Östersjön i kris
Östersjöbrief 32: Fem tunga skäl att begränsa sillfisket
Östersjöbrief 31: Sverige kan flytta ut trålgränsen, men politisk vilja saknas
Östersjöbrief 30: Sillen – ännu en fiskart på väg mot kollaps?
Östersjöbrief 29: Hög tid att rädda strömmingen och sillen
Östersjöbrief 28: Vad väntar Östersjön nästa år?
Östersjöbrief 27: Torsk, sill och häst ur Östersjöns perspektiv
Östersjöbrief 26: Ska sillen också torska?

Tidigare fiskebriefer utgivna av BalticSea2020:
Fiskebrief 25: Strömmingen engagerar och MSC förvillar
Fiskebrief 24: Fiskekvoter 2021: Långsiktigt fokus behövs
Fiskebrief 23: Prioritera det småskaliga fisket
Fiskebrief 22: Kampen för en vettig fiskepolitik fortsätter 2020
Fiskebrief 21: Bra beslut – men fisken i Östersjön kräver långsiktighet
Fiskebrief 20: Avgörande beslut på kort och lång sikt
Fiskebrief 19: Återhämtning tar tid
Fiskebrief 18: Kommissionen föreslår nollkvot
Fiskebrief 17: Prioritera miljön framför en handfull arbetstillfällen
Fiskebrief 16: Håll kursen bland fiskepolitikens grynnor och blindskär
Fiskebrief 15: Bra regeringen! Men jobbet har bara börjat
Fiskebrief 14: Systemet som lurar sig självt
Fiskebrief 13: Åtgärdslista för landsbygdsministern
Fiskebrief 12: Fortsatt torskfiske är skadligt
Fiskebrief 11: Avgörande år för östersjötorsken
Fiskebrief 10: EU:s fiskepolitiska skådespel skadar torsken
Fiskebrief 9: Ansvaret vilar på fiskeministrarna
Fiskebrief 8: Driver landsbygdsministern fiskefrågorna?
Fiskebrief 7: Vem har rätt till fisken?
Fiskebrief 6: Torskkvoter i Östersjön
Fiskebrief 5: Historiskt låga fångster av torsk i Östersjön
Fiskebrief 4: Torskens roll i ekosystemet
Fiskebrief 3: Östersjötorsken – en unik och isolerad art
Fiskebrief 2: Utkast fortsätter trots förbud
Fiskebrief 1: Hur stor är fiskenäringen?