Dags att stoppa industrifisket i Östersjön

Fiskeindustrins ingrepp och politikernas brist på ingripanden håller på att förstöra Östersjöns ekosystem för lång tid framöver. De enda vinnarna på dagens fiskeripolitik är ett fåtal storskaliga industrifiskare. Vi andra är förlorare. Regeringen har stöd för, och kan besluta om, fem åtgärder under 2022 för att rädda hotade fiskbestånd i Östersjön.

För några dagar sedan skickade vi ett paket till 100 beslutsfattare. I paketet finns en spegel och en broschyr som listar akuta åtgärder för att vända den dystra utvecklingen för Östersjöns fiskbestånd. 

Politikerna måste agera kraftfullt, annars riskerar vi permanenta skador på livet i vårt gemensamma hav. Det är dags för våra politiker att se sig i spegeln och ta sitt ansvar.

Nödvändiga politiska beslut under 2022

1. Förbjud den industriella trålningen utmed våra kuster.
Riksdagen, forskare, yrkesfiskare och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har alla uppmanat regeringen att flytta ut trålgränsen för att skydda fiskbestånden, vad gör regeringen nu?

2. Fisk ska bli mat, inte foder.
Havs- och vattenmyndigheten låter i dag socioekonomiska intressen få företräde framför fiskens välmående – något som gynnar några få storfiskare. Fokus bör i stället vara att bygga upp livskraftiga fiskbestånd som kan fiskas och ätas av många. Politiken måste göra detta tydligt för myndigheten.

3. Premiera det småskaliga fisket och fritidsfisket.
Försvinner Östersjöns födobas (sill och skarpsill) slår det direkt mot bestånden av rovfisk, både i utsjön och i kustbandet. Det drabbar allt fiske i Östersjön, från småskaliga kustnära fisken till fritidsfisket. Vi kan inte längre låta några få nyttja fisken på bekostnad av många.

4. Sök stöd bland andra Östersjöländer för hållbara fiskekvoter.
Modellen ”Maximum Sustainable Yield” (MSY) som tillämpas för tilldelning av kvot leder till överuttag av fisk. Sverige kan inom ramen för regionala organ verka för att Östersjöländerna uppmärksammar fiskbeståndens utsatta situation och agerar mot överuttagen.

5. Beakta och efterfråga viktig kunskap.
Dagens vetenskapliga råd tar inte hänsyn till fiskens ålder och storlek, kunskap som är avgörande för bedömning av fiskbestånd. Internationella Havsforskningsrådets (ICES) egna forskare har redan utrett hur råden kan inkludera dessa fakta. Regeringen kan påskynda införandet genom en skrivelse till ICES och EU-kommissionen.

Vill du också rädda fisken i Östersjön? Skriv under vårt upprop!

BalticWaters vision för fisket i Östersjön

Vi på BalticWaters vill inte att det ska förekomma någon form av storskalig trålning i Östersjön. Orsaken till vårt ställningstagande är att vi anser att den moderna trålningen medför stora risker för Östersjöns fiskbestånd.

Östersjön är ett grunt och artfattigt hav med långsamt vattenutbyte. Havet omgärdas av högt industrialiserade länder där det bor mer än 90 miljoner människor i avrinningsområdet. All den mänskliga aktiviteten, tillsammans med klimatförändringarna, stressar på olika sätt livet i Östersjön.

Människan har i årtionden bedrivit ett intensivt fiske i Östersjön, något som både forskare och politiker trott att havet ska klara av. Det har visat sig inte stämma. Vetenskapen har felbedömt beståndens förmåga till återhämtning och politikerna har många gånger avvikit från de vetenskapliga råden och satt högre kvoter, främst för att värna socioekonomiska intressen kopplade till fisket. Dessa val har över tid resulterat i kollapsade och kraftigt tillbakatryckta bestånd av kommersiellt viktiga arter som torsk och sill.

Idag används inte trål i insjöar just för att fiskare vill undvika risken att ”råka” fiska ut, eller ner en art så den inte klarar att återhämta sig. BalticWaters anser att Östersjön, med sin unika ekologi och hotade fiskpopulationer, bör betraktas som en insjö och därmed bör inte heller trålning vara tillåtet. Med anledning av havets utsatta situation, den biologiska statusen för Östersjöns fiskbestånd (läs mer vad ICES skriver här) och utvecklingen mot allt större och effektivare fartyg, avråder BalticWaters från trålning i Östersjön.

Vill du veta mer?

Läs vår senaste debattartikel Regeringen måste rädda fiskbeståndet i Östersjön i Altinget. Regeringen har ännu inte besvarat artikeln. 

Läs intervjun Fisket ur en kustfiskares perspektiv på vår hemsida.

Tidigare Östersjöbriefer:
Östersjöbrief 40: Borde fisken i Östersjön bli fiskmjöl?
Östersjöbrief 39: Forskningen visar behov av akuta åtgärder – nu måste regeringen sluta förhala
Östersjöbrief 38: Därför skyddas inte Östersjöfisken
Östersjöbrief 37: Myter om industrifisket i Östersjön
Östersjöbrief 36: Vägen till en bättre fiskeripolitik 2022
Östersjöbrief 35: En sillkollaps kan hota Östersjöns ekosystem
Östersjöbrief 34: Miljö och kustfiske under fortsatt hög press
Östersjöbrief 33: Skattepengar går till att försätta Östersjön i kris
Östersjöbrief 32: Fem tunga skäl att begränsa sillfisket
Östersjöbrief 31: Sverige kan flytta ut trålgränsen, men politisk vilja saknas
Östersjöbrief 30: Sillen – ännu en fiskart på väg mot kollaps?
Östersjöbrief 29: Hög tid att rädda strömmingen och sillen
Östersjöbrief 28: Vad väntar Östersjön nästa år?
Östersjöbrief 27: Torsk, sill och häst ur Östersjöns perspektiv
Östersjöbrief 26: Ska sillen också torska?

Tidigare fiskebriefer utgivna av BalticSea2020:
Fiskebrief 25: Strömmingen engagerar och MSC förvillar
Fiskebrief 24: Fiskekvoter 2021: Långsiktigt fokus behövs
Fiskebrief 23: Prioritera det småskaliga fisket
Fiskebrief 22: Kampen för en vettig fiskepolitik fortsätter 2020
Fiskebrief 21: Bra beslut – men fisken i Östersjön kräver långsiktighet
Fiskebrief 20: Avgörande beslut på kort och lång sikt
Fiskebrief 19: Återhämtning tar tid
Fiskebrief 18: Kommissionen föreslår nollkvot
Fiskebrief 17: Prioritera miljön framför en handfull arbetstillfällen
Fiskebrief 16: Håll kursen bland fiskepolitikens grynnor och blindskär
Fiskebrief 15: Bra regeringen! Men jobbet har bara börjat
Fiskebrief 14: Systemet som lurar sig självt
Fiskebrief 13: Åtgärdslista för landsbygdsministern
Fiskebrief 12: Fortsatt torskfiske är skadligt
Fiskebrief 11: Avgörande år för östersjötorsken
Fiskebrief 10: EU:s fiskepolitiska skådespel skadar torsken
Fiskebrief 9: Ansvaret vilar på fiskeministrarna
Fiskebrief 8: Driver landsbygdsministern fiskefrågorna?
Fiskebrief 7: Vem har rätt till fisken?
Fiskebrief 6: Torskkvoter i Östersjön
Fiskebrief 5: Historiskt låga fångster av torsk i Östersjön
Fiskebrief 4: Torskens roll i ekosystemet
Fiskebrief 3: Östersjötorsken – en unik och isolerad art
Fiskebrief 2: Utkast fortsätter trots förbud
Fiskebrief 1: Hur stor är fiskenäringen?