Regeringen måste agera direkt
Östersjöns fiskbestånd tynar bort. Torsken är nästan försvunnen, och sill och strömming minskar snabbt i antal samtidigt som individerna är mindre och blir könsmogna tidigare. Trots att regeringen kan klubba igenom åtgärder snabbt och kraftfullt i vissa frågor, har de valt att avvakta när det gäller situationen i Östersjön och i stället tillsätta nya utredningar. Nu har ett av uppdragen redovisats och vetenskapen har aldrig varit tydligare – det finns ingen tid att vänta. Regeringen måste agera nu.
En oroande utveckling för sill och strömming ledde till att regeringen i december 2020 bad Havs- och vattenmyndigheten (HaV) utreda hur arten kan skyddas, men bara inom kustområdet mellan Kalmar och Gävle. Nästan 1,5 år har gått sedan dess, samtidigt som larmrapporter om Östersjöns miljö och obefintliga fångster för kustfiskare har fortsatt hagla tätt. Riksdagen har reagerat och gett regeringen flera fiskeripolitiska tillkännagivanden, bland annat ett från november 2021 där samstämda partier listade flera viktiga punkter för att skydda Östersjöns fiskbestånd.
Trots tillkännagivanden och larmrapporter har regeringen valt att avvakta. När landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg har tillfrågats om den akuta situationen för Östersjöns arter har hon hänvisat till att vilja invänta regeringsuppdraget som nyligen levererades av HaV. Nu är frågan hur regeringen kommer att svara, för det finns inte längre några ursäkter att inte agera. Bland de rekommenderade åtgärderna från regeringsuppdraget finns minskat fisketryck och utflyttad trålgräns.
Viktigt att vidta åtgärder nu
Inom ramen för uppdraget har forskare från SLU Aqua tagit fram underlag till HaV. När resultaten har presenterats har forskarna markerat att vi inte kan “invänta fullständiga kunskapsunderlag för att vidta åtgärder”, utan åtgärder behöver införas direkt för att sedan utvärderas och vid behov justeras.
Forskningen visar att:
Fisket är den största påverkansfaktorn när det gäller minskningen av större strömming
Det är inte reproduktionsproblem som har lett till att bestånden minskat. Forskarna har utvärderat miljöfaktorer och konstaterat att det finns gott om lek- och uppväxtområden och att klimatförändringar eller övergödning sannolikt inte påverkat sillens förmåga att föröka sig.
Fisketrycket måste minska
Stor strömming är viktig för ekosystemet och avgörande för kustfisket. Bristen på större strömming kan leda till matbrist för säl, sjöfåglar och rovfiskar och bidra till ökning av spigg. Spiggen liknas nu vid gräshoppssvärmar som äter både ägg och larver av andra arter, som abborre och gädda. Forskningen bekräftar att andelen stor strömming kommer att minska ytterligare om fisketrycket fortsätter på dagens nivå. För att vända utvecklingen i Bottniska viken och längs kusten från Stockholm och uppåt, måste fisketrycket halveras. Då kommer den nedåtgående trenden för stor strömming i bestånden plana ut och bestånden kan sakta börja återhämta sig runt 2026.
Det är effektivt att flytta ut trålgränsen
De senaste åren har fisket nära kusten ökat, och skett främst under vårvintern då fisken leker eller ansamlas för lek. SLU Aqua konstaterar att en utflyttning av trålgränsen till 12 nautiska mil från Sveriges baslinje kan skydda strömmingen under både övervintring och förleksansamlingar.
Fisken migrerar
Regeringen valde att fokusera uppdraget på området mellan Kalmar och Gävle, men SLU Aqua understryker att fisken migrerar. Därför räcker det inte att skydda sill och strömming längs kusten inom det berörda området. Skyddet måste täcka större områden, förslagsvis hela de centrala, norra och södra delarna av Östersjön.
Det finns genetiska skillnader
Det finns viktiga genetiska skillnader mellan sill- och strömmingspopulationer i Östersjön, och olika grupper har anpassat sig till olika salthalt, vattentemperatur och ljusförhållanden. De leker också på olika tider under året.
De unika genetiska skillnaderna inom arten kan vara avgörande för Östersjösillens överlevnad när innanhavets miljö förändras i framtiden, men ändå tas det ingen hänsyn till populationerna inom förvaltningen.
Kunskapen om genetiskt skilda populationer har varit känt sedan tidigare, och har nu bekräftats av flera forskare. Med det höga fisketrycket finns det risk att viktiga populationer fiskas ut.
Olika åtgärder behövs
Bland nödvändiga åtgärder går sänkt fisketryck och utflyttad trålgräns, hand i hand. En utflyttad trålgräns till 12 nautiska mil utanför Sveriges kust kan skydda övervintrande och lekmigrerande strömming lokalt, men om det inte kombineras med sänkt fisketryck kommer det leda till att fisket ökar i andra områden.
Trots att SLU Aqua förordar en utflyttad trålgräns för alla fartyg oavsett storlek, rekommenderar HaV ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt med stängning för alla båtar över 24 meter, med en brasklapp om att fiske tillhörande större båtar inte ska få omfördelas till flera minde båtar.
Anledningen till att HaV inte vill följa forskarnas råd är att myndigheten anser att de socioekonomiska konsekvenserna är oproportionerliga ”givet de osäkerheter som föreligger kring åtgärdens effekt”. Det är dock ytterst få som skulle beröras av en stängning för det kustnära trålfisket. Totalt handlar det om 17 fartyg, där 10 är över 24 meter. Frågan är om det är värt att urvattna det viktiga skyddet för sill och strömming för att sju båtar ska få fortsätta med trålfiske?
HaV hoppas att en utflyttad trålgräns för båtar över 24 meter ska få tillbaka den större strömmingen och öka skyddet för populationer. Vi på BalticWaters tror inte det är möjligt att skydda genetiskt unika bestånd, så länge industriell trålning i Östersjön tillåts.
BalticWaters anser att fisket borde baseras på mindre båtar som är lokalt förankrade och utgår och landar i samma hamn. Det är så vi skyddar miljön samtidigt som vi skapar lokala arbetstillfällen och ekonomi i glesbygd.
Prat eller handling
Nu ligger bollen hos regeringen. I januari i år sade landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg att det är viktigt för regeringen att det även i framtiden finns förutsättningar för ett kustnära fiske och en konkurrenskraftig fiskerinäring, och nu sätts det uttalandet på prov. Forskningen kan inte bli tydligare – Sverige måste införa åtgärder direkt för att skydda såväl strömming som kustfiske. Nu är smekmånaden för den nya regeringen över och tiden för att rädda Östersjöns fiskbestånd är knapp. Det är dags att agera.
Tidigare Östersjöbriefer:
Östersjöbrief 38: Därför skyddas inte Östersjöfisken
Östersjöbrief 37: Myter om industrifisket i Östersjön
Östersjöbrief 36: Vägen till en bättre fiskeripolitik 2022
Östersjöbrief 35: En sillkollaps kan hota Östersjöns ekosystem
Östersjöbrief 34: Miljö och kustfiske under fortsatt hög press
Östersjöbrief 33: Skattepengar går till att försätta Östersjön i kris
Östersjöbrief 32: Fem tunga skäl att begränsa sillfisket
Östersjöbrief 31: Sverige kan flytta ut trålgränsen, men politisk vilja saknas
Östersjöbrief 30: Sillen – ännu en fiskart på väg mot kollaps?
Östersjöbrief 29: Hög tid att rädda strömmingen och sillen
Östersjöbrief 28: Vad väntar Östersjön nästa år?
Östersjöbrief 27: Torsk, sill och häst ur Östersjöns perspektiv
Östersjöbrief 26: Ska sillen också torska?
Tidigare fiskebriefer utgivna av BalticSea2020:
Fiskebrief 25: Strömmingen engagerar och MSC förvillar
Fiskebrief 24: Fiskekvoter 2021: Långsiktigt fokus behövs
Fiskebrief 23: Prioritera det småskaliga fisket
Fiskebrief 22: Kampen för en vettig fiskepolitik fortsätter 2020
Fiskebrief 21: Bra beslut – men fisken i Östersjön kräver långsiktighet
Fiskebrief 20: Avgörande beslut på kort och lång sikt
Fiskebrief 19: Återhämtning tar tid
Fiskebrief 18: Kommissionen föreslår nollkvot
Fiskebrief 17: Prioritera miljön framför en handfull arbetstillfällen
Fiskebrief 16: Håll kursen bland fiskepolitikens grynnor och blindskär
Fiskebrief 15: Bra regeringen! Men jobbet har bara börjat
Fiskebrief 14: Systemet som lurar sig självt
Fiskebrief 13: Åtgärdslista för landsbygdsministern
Fiskebrief 12: Fortsatt torskfiske är skadligt
Fiskebrief 11: Avgörande år för östersjötorsken
Fiskebrief 10: EU:s fiskepolitiska skådespel skadar torsken
Fiskebrief 9: Ansvaret vilar på fiskeministrarna
Fiskebrief 8: Driver landsbygdsministern fiskefrågorna?
Fiskebrief 7: Vem har rätt till fisken?
Fiskebrief 6: Torskkvoter i Östersjön
Fiskebrief 5: Historiskt låga fångster av torsk i Östersjön
Fiskebrief 4: Torskens roll i ekosystemet
Fiskebrief 3: Östersjötorsken – en unik och isolerad art
Fiskebrief 2: Utkast fortsätter trots förbud
Fiskebrief 1: Hur stor är fiskenäringen?
