Nästa års fiskekvoter föreslagna – Sveriges röst behövs i EU

Trots att EU-kommissionens kvotförslag för år 2022 ligger nära de vetenskapliga rekommendationerna behövs starkare åtgärder för att skydda sill och strömming, en art vars kollaps skulle få oöverblickbara konsekvenser för Östersjöns ekosystem. Ansvarig minister Ibrahim Baylan och den svenska regeringen behöver nu arbeta intensivt för sänkta kvoter under ministerrådets beslut i oktober.

- Kommissionens förslag innebär ett fortsatt stort uttag av sill och strömming, på bekostnad av Östersjöns miljö och det småskaliga kustfisket

+ Kommissionen föreslår i flera fall lägre fiskekvoter än de vetenskapliga råden - hänsyn tas till hur uttaget av en viss art kan påverka andra arter i och runt havet.

Om ministerrådet antar kommissionens förslag kommer nästa års fiske innebära ett fortsatt storskaligt uttag av strömming i Bottniska viken, med en blygsam minskning av kvoterna med 5 procent. Eftersom kvoterna för årets fiske höjdes med 81 procent, innebär det att uttaget av fisk fortsatt ligger kvar på en mycket hög nivå.

Förslaget för nästa års kvoter kommer i samband med den uppmärksammade surströmmingspremiären, där fiskare i norra Sverige vittnat om en tiondel av förväntad fångst och strömmingsbrist som resultat. Bakgrunden till strömmingsbristen är att de vetenskapliga råden inte tar hänsyn till fiskens olika åldrar eller storlekar, trots att det är ett kriterium i havsmiljödirektivet sedan 2008.

Beståndens storleksfördelning (ålder i relation till storlek) ingår i dag inte i det beslutsunderlag som Kommissionen och Ministerrådet efterfrågar, och hanteras därför inte av Internationella Havsforskningsrådet (ICES) i den löpande vetenskapliga rådgivningen. Det skapar stora problem för det småskaliga kustfisket, då sill och strömming måste vara av en viss storlek för att säljas som matfisk. De stora industritrålarna tar upp enorma mängder strömming, oavsett storlek, som sedan mals ned till foder. Det innebär att dagens fiskeripolitik i praktiken gynnar industrifisket, på bekostnad av kustfisket som fiskar för humankonsumtion.

Det här kan hanteras politiskt. Sverige måste pressa på för att EU:s fiskeripolitik ska börja ta hänsyn till storlek och ålder, men innan det genomförs kan ministrarna komma överens om lägre kvoter än kommissionens förslag. Ministerrådet går ofta emot kommissionens förslag och tilldelar större kvoter än de vetenskapliga rekommendationerna, och Sverige måste därför arbeta för att kvoterna i stället sätts lägre än förslagen. För att täcka upp för vetenskaplig osäkerhet anser forskare från Stockholms universitet att kvoterna bör sättas 50 procent lägre än ICES vetenskapliga råd, vilket skulle gynna både ekosystemet och kustfisket. Det är något som riksdagen och regeringen aktivt borde verka för.

Kommissionens förslag

Kommissionen föreslår varje år kvoter för sill, skarpsill, rödspätta, lax och torsk i Östersjön. För fisket 2022 föreslår kommissionen en ökning av kvoterna för sill och strömming i Rigabukten med 21 procent, samtidigt som de nuvarande nivåerna för skarpsill, rödspätta och bifångster av östlig torsk bibehålls. Trots de åtgärder som vidtagits för torsken sedan 2019 har situationen för Östersjötorsken ännu inte förbättrats.

Storleken på beståndet av sill och strömming i västra Östersjön ligger fortfarande under säkra biologiska gränser och forskarna rekommenderar för fjärde året i rad att fångsten i västra Östersjön stoppas. För sill och strömming i centrala Östersjön föreslår kommissionen en minskning med 54 procent.

I flera fall föreslår kommissionen en lägre kvot än de vetenskapliga råden, då de tar hänsyn till hur fångstkvoterna för skarpsill och rödspätta kan påverka torskens och sillens återhämtning. Det är mycket positivt att kommissionen börjat utgå från ett mer ekosystembaserat tänk, även om försiktigheten kunde vara ännu större.

Vad gäller torsk i västra Östersjön, sill och strömming i västra Östersjön och lax kommer kommissionen att presentera sitt förslag så snart de vetenskapliga utlåtandena finns tillgängliga (de väntas i mitten av september).

Nu pågår förhandlingar om kommissionens förslag som kommer att beslutas om vid ett ministermöte den 11-12 oktober. Innan dess bör Sverige aktivt verka för att sänka kvoterna.


Kvoterna

EU fastställer årliga fångstbegränsningar för de flesta kommersiella fiskbestånd. Det kallas total tillåten fångstmängd (TAC) eller fiskemöjligheter och motsvarar den största mängd fisk från specifika bestånd som får fångas och uttrycks i ton eller antal. Varje TAC fördelas mellan EU:s medlemsstater genom nationella kvoter. De enskilda medlemsstaterna ansvarar för att se till att deras kvoter inte överskrids.

Tabell 1: Översikt över ändringar av de totala tillåtna fångstmängderna (TAC) 2021-2022 (i ton, förutom lax som anges i antal fiskar)

På vår hemsida uppdaterar vi kontinuerligt våra fiskeripolitiska råd till svenska politiker. Läs mer på https://balticwaters2030.org/fiskeripolitiska-rad


Vill du prenumerera på vårt nyhetsbrev och få Östersjöbrief i mejlen?
Anmäl dig på vår hemsida www.balticwaters2030.org


Tidigare Östersjöbriefer:
Östersjöbrief 33: Skattepengar går till att försätta Östersjön i kris
Östersjöbrief 32: Fem tunga skäl att begränsa sillfisket
Östersjöbrief 31: Sverige kan flytta ut trålgränsen, men politisk vilja saknas
Östersjöbrief 30: Sillen - ännu en fiskart på väg mot kollaps?
Östersjöbrief 29: Hög tid att rädda strömmingen och sillen
Östersjöbrief 28: Vad väntar Östersjön nästa år?
Östersjöbrief 27: Torsk, sill och häst ur Östersjöns perspektiv
Östersjöbrief 26: Ska sillen också torska?

Tidigare fiskebriefer utgivna av BalticSea2020:
Fiskebrief 25: Strömmingen engagerar och MSC förvillar
Fiskebrief 24: Fiskekvoter 2021: Långsiktigt fokus behövs
Fiskebrief 23: Prioritera det småskaliga fisket
Fiskebrief 22: Kampen för en vettig fiskepolitik fortsätter 2020
Fiskebrief 21: Bra beslut - men fisken i Östersjön kräver långsiktighet
Fiskebrief 20: Avgörande beslut på kort och lång sikt
Fiskebrief 19: Återhämtning tar tid
Fiskebrief 18: Kommissionen föreslår nollkvot
Fiskebrief 17: Prioritera miljön framför en handfull arbetstillfällen
Fiskebrief 16: Håll kursen bland fiskepolitikens grynnor och blindskär
Fiskebrief 15: Bra regeringen! Men jobbet har bara börjat
Fiskebrief 14: Systemet som lurar sig självt
Fiskebrief 13: Åtgärdslista för landsbygdsministern
Fiskebrief 12: Fortsatt torskfiske är skadligt
Fiskebrief 11: Avgörande år för östersjötorsken
Fiskebrief 10: EU:s fiskepolitiska skådespel skadar torsken
Fiskebrief 9: Ansvaret vilar på fiskeministrarna
Fiskebrief 8: Driver landsbygdsministern fiskefrågorna?
Fiskebrief 7: Vem har rätt till fisken?
Fiskebrief 6: Torskkvoter i Östersjön
Fiskebrief 5: Historiskt låga fångster av torsk i Östersjön
Fiskebrief 4: Torskens roll i ekosystemet
Fiskebrief 3: Östersjötorsken – en unik och isolerad art
Fiskebrief 2: Utkast fortsätter trots förbud
Fiskebrief 1: Hur stor är fiskenäringen?