Om övergödning
Näringsämnen är en förutsättning för livet i Östersjön. Växtplankton behöver näringsämnen för sin tillväxt och utgör i nästa steg en viktig födoresurs för andra organismer som djurplankton. Men när det finns för mycket av näringsämnena kväve och fosfor kan det leda till övergödning.
Näringsämnen – förutsättning för liv men kan orsaka övergödning
I ett övergött hav kan vissa alger växa till ohämmat. När stora mängder alger sedan sjunker ner på botten och bryts ner förbrukas syre vilket kan leda till syrebrist och svåra förhållanden för bottenlevande djur. Ytterligare problem med syrefria bottnar är att fosfor som tidigare har varit bundet i bottensediment kan frigöras till vattnet vilket bidrar till ytterligare tillväxt av alger och på så vis förstärks hela förloppet. I ett övergött hav gynnas vissa arter medan andra arter missgynnas vilket i förlängningen leder till att hela ekosystemet riskerar att förändras.
Syrefria bottnar – ökar på grund av mänskliga aktiviteter
Syrefria bottnar är ingen ny företeelse i Östersjön men utbredningen av bottnar som är påverkade av syrebrist har ökat markant. Olika typer av mänskliga aktiviteter bidrar till utflödet av näringsämnen till havet. Det handlar om jordbruk, avverkning av skog och utsläpp av avloppsvatten. Atmosfäriskt nedfall är ytterligare en källa till övergödning. Mer information om tillförseln av näringsämen finns på Havs- och vattenmyndighetens hemsida. Vill du veta mer om övergödning, besök HELMCOMs hemsida.
Östersjön – särskilt känsligt för övergödning
I avrinningsområdet till Östersjön bor drygt 90 miljoner människor i 14 länder. Merparten, eller cirka 60 – 70 procent av den totala kväve- och fosfortillförseln till Östersjön och Västerhavet kommer från källor som är orsakad av människan. Den stora belastningen av näringsämnen i kombination med Östersjöns unika egenskaper gör att övergödningen har haft stor negativ påverkan på växt- och djurlivet.
Tillförseln av både kväve och fosfor har minskat sedan 1980-talet. Men minskningen av kväve har avstannat sedan 2012, medan fosforbelastningen fortfarande minskar.
Det som gör Östersjön särskilt känsligt är att vattnet inte omsätts lika snabbt som i öppna havsområden. Det tar ca 30 år för Östersjön att byta ut sitt vatten.
Miljömål – ingen övergödning
Sverige har med sina 16 miljömål stakat ut riktningen för arbetet med miljön. Ett av målen handlar om övergödningen:
”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.”
För att nå målet måste utsläppen av näringsämnen minska och framför allt utsläppen från jordbruket. Ytterligare minskningar behövs även från andra utsläppskällor, som reningsverk, små avlopp och industrier. Även de atmosfäriska källorna från fordon, industrier och sjöfart behöver minska. En stor del av det luftburna nedfallet kommer från andra länder och från internationell sjöfart. Därför är det viktigt att Sverige arbetar för ytterligare utsläppsminskningar inom det internationella miljöarbetet. Läs mer om miljömålet ”Ingen övergödning” här.
Vad gör BalticWaters?
Stiftelsen arbetar med storskaliga demonstrationsprojekt och tillämpad forskning på land, längs kusten och i havet med målet att identifiera effektiva åtgärder som ska minska övergödningen i Östersjön. För att sprida vetenskaplig kunskap om övergödningen och dess effekter arbetar stiftelsen även med opinionsbildning. Läs mer om vårt arbete här.
