FAQ om sill och strömming i Östersjön

Varför kallas sill ibland strömming?
All sill ovanför Kalmarsund kallas strömming i Sverige. I vår kampanj lyfter vi både sill (clupea harengus) ovanför och nedanför Kalmarsund, vilket gjort att vi valt artens namn – den goda sillen.

Varför är det viktigt att bevara sillen?
Sill är en nyckelart i Östersjöns ekosystem och viktig föda för andra arter, såväl fiskar som däggdjur och fåglar. Strömming är en av få marina arter som anpassat sig till Östersjöns bräckta vatten, och som kan leka i salthalter så låga som 2-3 promille jämfört med atlantsillens 35 promille. En av de tydligaste genetiska olikheterna hos strömmingen har bidragit till anpassning av fiskens syn, något som behövs i Östersjöns grumliga vatten. Skillnaderna mellan atlantsill och strömming gör det viktigt att bevara de lokala bestånden av strömming och sill i Östersjön. Om de skulle försvinna går det inte att enkelt plantera in strömming och sill utifrån, eftersom de inte är genetiskt anpassade till Östersjöns vatten. Läs mer i Östersjöbrief 29.

Hjälper det att bojkotta sill och strömming i affären?
Det är ett begränsat utbud av sill och strömming från Östersjön i vanliga mataffärer. Den stora majoriteten Östersjösill går till fiskmjöl och foder till bland annat minkfarmar och laxodlingar. Därför är det svårt att använda konsumentmakt för att hjälpa Östersjösillen. I stället kan du stötta och sprida vår kampanj för att uppmana politiker och makthavare att förändra fiskeripolitiken för Östersjön, och läsa tipsen om vad du kan göra på dengodasillen.se.

Vem bestämmer hur mycket sill och strömming som får fiskas i Östersjön?
Fiske av kommersiella arter i Östersjön, såsom sill och strömming, förvaltas inom EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Det är fiskeministrarna i respektive EU-land som tillsammans varje år beslutar kvoterna för varje art som får fiskas under kommande år. Besluten baseras på vetenskapliga rekommendationer från International Council for the Exploration of the Sea (ICES) som är ett nätverk som består av mer än 6000 forskare från mer än 700 marina institut från drygt 20 länder.

Vad tycker BalticWaters2030 är problematiskt med kvotsättningen?
Kvotbesluten ska baseras på MSY (Maximum Sustainable Yield), som är ett teoretiskt koncept om hur uttag av fångst långsiktigt kan maximeras utan att riskera beståndens återväxt. Problemet med MSY är tvådelat. Som förvaltningsmodell är problemet att kvoter sätts per fiskart, utan att hänsyn tas till hur arterna påverkar varandra och därmed ekosystemet i havet. Förvaltningen tar inte heller hänsyn till storleksfördelning inom olika bestånd, eller genetiska skillnader mellan olika populationer inom ett bestånd, vilket kan få stora konsekvenser för artens förmåga till reproduktion. Det andra problemet är att politiker allt som oftast satt kvoterna för högt, ibland till och med över de vetenskapliga råden.

Fiske som baseras på MSY, kan resultera och har redan resulterat i, att fiskbestånd har utarmats och i Östersjötorskens fall - kollapsat. Vi tycker att det behövs en ny förvaltningsmodell som sätter miljö, ekosystem och naturresursen först, och inte det storskaliga fiskets intressen. Läs mer om vårt arbete för en långsiktigt hållbar fiskeripolitik här.

Vilka länder fiskar i Östersjön?
Den svenska andelen av de totala sillfångsterna i centrala Östersjön har legat relativt konstant runt 29 procent de senaste tio åren, medan den svenska andelen av fångsterna i Bottniska viken har dubblerats de senast fem åren, från i snitt 7 procent under 2010-2014, till 15 procent under 2015-2019. Källa: Mer av det svenska trålfisket har flyttat närmare kusten, Baltic Eye.

För sill och strömmingsfångster i centrala Östersjön 2020 ser preliminära fångstsiffror ut så här:
Sverige 25,6 procent
Polen 20,3 procent
Finland 18 procent
Ryssland 14,7 procent
Estland 9,6 procent
Danmark 5,2 procent
Litauen 3,1 procent
Lettland 3 procent
Tyskland 0,5 procent
Källa: ICES Advice on fishing opportunities, catch, and effort 2021

Hur mycket sill fiskas?
Storleken på bestånden i Östersjön har minskat med ca 80 procent sedan 70-talet. I centrala Östersjön fångades strax under 180 tusen ton sill och strömming år 2020, enligt preliminära siffror. I Bottniska viken fiskades strax under 73 000 ton samma år. Historiskt har det sett annorlunda ut. I slutet av 70-talet landades runt 300 000 ton i centrala Östersjön, alltså ca 120 000 ton mer än 2020. Under den perioden var biomassan av sillen som kan ge avkomma fem gånger större än i dag i samma område. Källa: ICES Advice on fishing opportunities, catch, and effort 2021

Är det inte säl och skarv som äter upp fisken i Östersjön?
2017 beräknades fisket dra upp tre gånger så mycket fisk som alla fåglar och sälar gjorde tillsammans, Fiskets stora påverkan – snarare än säl och skarv – befästes också i en studie från 2018. Dessutom är fisket en faktor vi människor rår över till hundra procent, och som vi kan påverka här och nu. Som tidigare nämnt går industrifiskets upptag av sill och strömming primärt till foder åt minkfarmar och laxodlingar, som ju faktiskt kan äta annat. Det har säl och skarv svårare att göra. 

När de stora sill- och strömmingstrålarna nu kommit allt längre inåt kusten (se fråga och svar nedan) har de ökat konkurrensen med säl och skarv. När sillätande arter letar ny föda kan det öka trycket på andra födoarter, som gädda och abborre, och leda till större problem för kustfiskarna.

BalticWaters2030 är inte motståndare till en ökad förvaltning av säl och skarv, tvärtom, men anser att det viktigaste är att hantera det största problemet först: industrifisket. En förändring av fiskeförvaltningen tror vi helt enkelt är nödvändig för att säkra Östersjöns ekosystem. Läs mer om vårt arbete för en långsiktigt hållbar fiskeripolitik här.

Varför pratas det så mycket om trålning längs kusten?
Industritrålarna har de senaste året börjat fiska allt närmre kusten. Samtidigt sker det pelagiska trålfisket främst under vintern, vilket är den tid på året när sill och strömming ofta ansamlas inför att vandra mot kusten för lek. SLU Aqua skriver att ett sådant koncentrerat fiske riskerar att påverka lokala lekbestånd.

Under åren 2010 – 2014 fångades i genomsnitt 29 procent av all Östersjösill i kustnära områden. Under 2015 – 2019 var samma siffra 40 procent, samtidigt som också fångsterna ökat. Källa: Minska det kustnära trålfisket för att skydda Östersjösillen, Baltic Eye.


 

DenGodaSillen_enbart_fisk-01
DenGodaSillen_logo-01

För mer information om sill och strömming i Östersjön, besök dengodasillen.se och följ oss på sociala medier!

Med ditt stöd kan vi arbeta långsiktigt och målmedvetet för att rädda Östersjön

Back to top Arrow