Publikationer

Nedan kan du läsa alla de fiskepolitiska briefar som tidigare utgivits av stiftelsen BalticSea2020. I samband med att BalticSea2020 planenligt ändrat inriktning på sitt miljöarbete överläts projekthistoriken till BalticWaters2030. BalticWaters2030 kommer fortsätta bevaka och skriva om miljöpolitiska frågor som rör Östersjön i Östersjöbriefen. Prenumerera på vårt nyhetsbrev så får du Östersjöbriefen i din mail!

Svar till EU

Nödvändiga förändringar för att EU ska nå målen om hållbart fiske.

Vägen framåt

Nödvändiga åtgärder för fiskeripolitiken i Östersjön 2022-2026.
I detta PM presenterar vi nödvändiga åtgärder och information om fiskeripolitiken i Östersjön.

Östersjöbrief 49

Osäkerheter och politisk styrning av forskarnas råd.
Politiker pressar forskarnas redan osäkra råd – när ska Sverige säga ifrån?

Östersjöbrief 48

Partianalys: Pådrivare och bromsklossar i riksdagen.
BalticWaters2030 har analyserat partiernas enkätsvar om hur de ser på fisken i Östersjön.

Östersjöbrief 47

Partienkät: Hur skyddar vi Östersjöfisken?
Valet närmar sig och BalticWaters2030 har frågat hur partierna ser på fisken i Östersjön. Hur vill de skydda Östersjöns fiskbestånd, och vilka frågor har de drivit den senaste mandatperioden?

Östersjöbrief 46

Under året har vi skrivit flera Östersjöbrief för att belysa olika aspekter på fiskeripolitikens och arternas kris som vi nu har samlat till lite sommarläsning.

Östersjöbrief 45

Östersjöns miljö engagerar mer och fler.
BalticWaters2030 har med hjälp av NEPA gjort en attitydundersökning bland allmänheten i länen längs Östersjön. Undersökningen visar att Östersjöns miljö har stor betydelse för väljarna, oavsett partitillhörighet.

Östersjöbrief 44

Otillräckligt förslag om utflyttad trålgräns
Trålgränsen ska flyttas ut, på prov, och i avgränsade försöksområden längs ostkusten. Vad betyder det egentligen, och kommer åtgärden kunna ge det skydd som sillen så akut behöver?

Östersjöbrief 43

Råd för 2023 års fiske i Östersjön.
Råden utgör underlag för förhandlingarna inför nästa års kvoter och grund för kommissionens kvotförslag som behandlas under ministerrådet senare i höst. Råden är viktiga, men bör användas med förstånd.

Östersjöbrief 42

Dyr och verkningslös fiskerikontroll.
HaVs kostnader för fiskerikontroll ligger på 100 miljoner kronor, vilket motsvarar nära en åttondel av landningsvärdet för svenskt fiske. Den totala kostnaden för fiskerikontrollen är däremot ännu högre…

Östersjöbrief 41

Dags att stoppa industrifisket i Östersjön.
Fiskeindustrins ingrepp och politikernas brist på ingripanden håller på att förstöra Östersjöns ekosystem för lång tid framöver. De enda vinnarna på dagens fiskeripolitik är ett fåtal storskaliga industrifiskare.

Östersjöbrief 40

Borde fisken i Östersjön bli fiskmjöl?
Det fiskas stora mängder sill och strömming i Östersjön, men bara en bråkdel blir mat för människor. De senaste decennierna har det storskaliga fisket drabbat Östersjön hårt. Varför prioriterar vi så fel?

Östersjöbrief 39

Regeringen måste agera direkt.
Östersjöns fiskbestånd tynar bort. Torsken är nästan försvunnen, och sill och strömming minskar snabbt i antal samtidigt som individerna är mindre och blir könsmogna tidigare.

Östersjöbrief 38

Många kryphål i fiskeripolitiken.
Fiskbeståndens kris är ett av Östersjöns allvarligaste miljöproblem. Torsken har kollapsat, sillen har minskat dramatiskt och flera andra viktiga bestånd är hotade. Hur kan detta ske?

Östersjöbrief 37

Myter om industrifisket i Östersjön
Mycket sägs om fisket och beståndens utveckling i Östersjön, men vad stämmer egentligen? Här försöker BalticWaters2030 bemöta vanliga påståenden i debatten.

Östersjöbrief 36

Ett viktigt beslut taget – här är nästa steg
Förra månaden kom beslutet – riksdagen uppmanar regeringen att flytta ut trålgränsen. Samtliga riksdagspartier förutom Kristdemokraterna ställde sig bakom beskedet, som nu ligger på den nya landsbygdsministern Anna-Caren Sätherbergs bord.

Politiskt PM

Fem uppdrag för en ny fiskeripolitik
I Östersjön har fiskbestånd efter fiskbestånd krympt eller kollapsat. För att bromsa den negativa utvecklingen presenterar vi fem målsättningar för en hållbar svensk fiskeripolitik. Nyligen kollapsade torskbeståndet i östra Östersjön, och…

Östersjöbrief 35

En sillkollaps kan hota Östersjöns ekosystem
Det är svårt att överskatta sillens och strömmingens betydelse för Östersjön och för Sverige. Sillen, eller strömmingen som den kallas norr om Kalmarsund, är kanske en av de mest betydelsefulla arterna…

Kommentar

Otillräckliga beslut för nästa års Östersjöfiske
Länderna har nu förhandlat nästa års fiskekvoter. Flera beslut följer de vetenskapliga rekommendationerna, men fiske kommer fortsatt att tillåtas på hotade bestånd.

Politiskt PM

Att veta inför nästa års fiskekvotförhandling
I augusti presenterade EU-kommissionen sitt förslag till fiskekvoter för 2022. Nu förhandlar länderna inför ministerrådsmötet den 11–12 oktober där nästa års fiskekvoter kommer beslutas.

Östersjöbrief 34

Miljö och kustfiske under fortsatt hög press.
Trots att EU-kommissionens kvotförslag för år 2022 ligger nära de vetenskapliga rekommendationerna behövs starkare åtgärder för att skydda sill och strömming, en art vars kollaps skulle få…

Östersjöbrief 33

Skattepengar går till att försätta Östersjön i kris.
Det storskaliga fisket i Östersjön tillåts fortsätta, trots att flera arter är i kris eller redan kollapsade. Politiker och myndigheter hänvisar ofta…

Östersjöbrief 32

Fem tunga skäl att begränsa sillfisket.
Trots den stora byråkrati som föregår varje års beslut om fiskekvoter har systemet misslyckats med att skydda Östersjöns kommersiella fiskarter, som nu är i olika stadier av kris.

Östersjöbrief 31

Sverige kan flytta ut trålgränsen, men politisk vilja saknas.
Det senaste året har många röster höjts för att flytta ut trålgränsen längs ostkusten för att skydda lekande sill och strömming, men ändå händer inget.

Östersjöbrief 30

Sillen – ännu en fiskart på väg mot kollaps?
Sill och strömming i Östersjön minskar, samtidigt som individerna blir magrare och växer långsammare. Utvecklingen är skrämmande lik torskens…

Östersjöbrief 29

Hög tid att rädda strömmingen och sillen.
EU måste snabbt lämna dagens lågupplösta enartsförvaltning, annars riskerar sillen att gå samma öde till mötes som torsken redan gjort.

Östersjöbrief 28

Vad väntar Östersjön nästa år?
Fiskeåret som varit och vad vi ska vara vaksamma på under 2021. Året 2020 har varit speciellt på många sätt, så även för fisket i Östersjön.

Östersjöbrief 27

Torsk, sill och häst ur Östersjöns perspektiv.
Den 19 – 20 oktober träffades EU:s jordbruks- och fiskeministrar i Luxemburg för att bland annat besluta om fiskekvoter i Östersjön för nästa år.

Östersjöbrief 26

Ska sillen också torska?
I decennier fiskades i genomsnitt 150 till 200 tusen ton torsk per år i Östersjön. Men efter år av överfiske, felaktiga politiska beslut och en slapp förvaltning kollapsade torskbeståndet.

Fiskebrief 25

Strömmingen engagerar och MSC förvillar. (Av BalticSea2020).
I vår fiskebrief har vi hittills fokuserat på östersjötorskens kris, men vi har flera gånger påpekat behovet av en ekosystembaserad förvaltning…

Fiskebrief 24

Fiskekvoter 2021: Långsiktigt fokus behövs (Av BalticSea2020).
Fredagen den 29 maj presenterade ICES sin rekommendation till nästa års fiskekvoter för östersjötorsken.

Fiskebrief 23

Prioritera det småskaliga fisket (Av BalticSea2020).
I slutet av april beskrev tidningen Mitti supertrålaren Clipperton från västkusten, som i vattnen utanför Stockholms län…

Fiskebrief 22

Kampen för en vettig fiskeripolitik fortsätter 2020 (Av BalticSea2020).
I höstas fattade ministerrådet för första gången ett drastiskt beslut om östersjötorsken…

Fiskebrief 21

Bra beslut – men fisken i Östersjön kräver långsiktighet (Av BalticSea2020).
I mitten av oktober träffades EUs fiskeministrar. Besluten som de fattade är i huvudsak bra för östersjötorsken…

Fiskebrief 20

Avgörande beslut på kort och lång sikt (Av BalticSea2020).
Mycket står på spel när landsbygdsminister Jennie Nilsson möter EU:s övriga fiskeministrar den 14 – 15 oktober…

Fiskebrief 19

Återhämtning tar tid (Av BalticSea2020).
EU:s fiskeministrar fattar i mitten av oktober beslut om nästa års torskfiske i Östersjön. ICES vetenskapliga råd säger att kvoten kommer behöva vara 0 under flera år…

Fiskebrief 18

Kommissionen föreslår nollkvot (Av BalticSea2020).
Kommissionen föreslår inför 2020 förbud för allt riktat torskfiske i det östra beståndet och för det västra beståndet föreslås en…

Fiskebrief 17

Prioritera miljön framför en handfull arbetstillfällen (Av BalticSea2020).
Östersjötorskens kris har gjort att Kommissionen i slutet av juli införde ett omedelbart stopp för fiske resten av året.

Fiskebrief 16

Håll kursen bland fiskepolitikens grynnor och blindskär (Av BalticSea2020).
Juni har varit en händelserik månad för fiskepolitiken och östersjötorsken

Fiskebrief 15

Bra regeringen! Men jobbet har bara börjat (Av BalticSea2020).
Den 29 maj presenterade ICES sin rekommendation till nästa års fiskekvoter för östersjötorsken.

Fiskebrief 14

Systemet som lurar sig självt (AV BalticSea2020).
Östersjötorskens situation är så allvarlig att vi närmar oss sista chansen för en återhämtning av beståndet…

Fiskebrief 13

Åtgärdslista för landsbygdsministern (Av BalticSea2020).
Jennie Nilsson och miljöminister Isabella Lövin skriver om östersjötorskens kris i en debattartikel i SvD.

Fiskebrief 12

Fortsatt torskfiske är skadligt (Av BalticSea2020).
Den katastrofala utvecklingen för Östersjötorsken fortsätter utan synliga tecken på att myndigheter eller politiker agerar.

Fiskebrief 11

Avgörande år för östersjötorsken (Av BalticSea2020).
Svenska politiker måste engagera sig i processen långt tidigare än dagarna före ministerrådet i oktober.

Fiskebrief 10

EU:s fiskepolitiska skådespel skadar torsken (Av BalticSea2020).
Östersjötorsken är illa ute. Vetenskapsmän, byråkrater och politiker är sysselsatta i princip året om för att analysera, lämna underlag…

Fiskebrief 9

Ansvaret vilar på fiskeministrarna (Av BalticSea2020).
EU kommissionen har lämnat sina förslag till kvoter för nästa års torskfiske i Östersjön. Det är ett steg i den omfattande byråkrati som…

Fiskebrief 8

Driver landsbygdsministern fiskefrågorna? (Av BalticSea2020).
Bottentrålning är en orsak till att Östersjöns torskbestånd är i kris. Att stoppa bottentrålningen är en åtgärd…

Fiskebrief 7

Vem har rätt till fisken? (Av BalticSea2020).
Fisket i Östersjön har problem. En orsak är att fångsterna av torsk bara är en tiondel av vad de varit tidigare decennier. Denna utveckling oroar också kommuner…

Fiskebrief 6

Torskkvoter i Östersjön (Av BalticSea2020).
ICES föreslår att torskkvoten för det östra beståndet begränsas till knappt 16.700 ton. Det är en minskning med närmare 40 procent från förra årets råd.

Fiskebrief 5

Historiskt låga fångster av torsk i Östersjön (Av BalticSea2020).
Torsken är Östersjöns viktigaste rovfisk. Därför är ett livskraftigt torskbestånd av stor betydelse för ekologi och miljö.

Fiskebrief 4

Torskens roll i ekosystemet (Av BalticSea2020).
Forskning visar att torsken i Östersjön har en central roll i havets ekosystem. Som toppredator spelar torsken en stor roll för växt- och djurlivet.

Fiskebrief 3

Östersjötorsken – en unik och isolerad art (Av BalticSea2020).
Östersjöns miljö definieras bland annat av att det består av färre arter i förhållande till andra havsområden. Artfattigdomen gör Östersjön känslig gentemot förändringar…

Fiskebrief 2

Utkast fortsätter trots förbud (Av BalticSea2020).
Den senaste tidens fiskedebatt har handlat om det resursslöseri som fortfarande pågår i Östersjön. Varje år slängs miljontals torskar överbord i Östersjön, trots att det…

Fiskebrief 1

Hur stor är fiskenäringen? (Av BalticSea2020).
Vi har ett torskbestånd i Östersjön som är på väg mot kollaps, men förslag om drastiska åtgärder avfärdas för att skydda fiskenäringen.