Östersjöns miljö engagerar mer och fler.
BalticWaters2030 har med hjälp av NEPA gjort en attitydundersökning bland allmänheten i länen längs Östersjön. Undersökningen visar att Östersjöns miljö har stor betydelse för väljarna, oavsett partitillhörighet.
Otillräckligt förslag om utflyttad trålgräns
Trålgränsen ska flyttas ut, på prov, och i avgränsade försöksområden längs ostkusten. Vad betyder det egentligen, och kommer åtgärden kunna ge det skydd som sillen så akut behöver?
Råd för 2023 års fiske i Östersjön.
Råden utgör underlag för förhandlingarna inför nästa års kvoter och grund för kommissionens kvotförslag som behandlas under ministerrådet senare i höst. Råden är viktiga, men bör användas med förstånd.
Dyr och verkningslös fiskerikontroll.
HaVs kostnader för fiskerikontroll ligger på 100 miljoner kronor, vilket motsvarar nära en åttondel av landningsvärdet för svenskt fiske. Den totala kostnaden för fiskerikontrollen är däremot ännu högre...
Dags att stoppa industrifisket i Östersjön.
Fiskeindustrins ingrepp och politikernas brist på ingripanden håller på att förstöra Östersjöns ekosystem för lång tid framöver. De enda vinnarna på dagens fiskeripolitik är ett fåtal storskaliga industrifiskare.
Borde fisken i Östersjön bli fiskmjöl?
Det fiskas stora mängder sill och strömming i Östersjön, men bara en bråkdel blir mat för människor. De senaste decennierna har det storskaliga fisket drabbat Östersjön hårt. Varför prioriterar vi så fel?
Regeringen måste agera direkt.
Östersjöns fiskbestånd tynar bort. Torsken är nästan försvunnen, och sill och strömming minskar snabbt i antal samtidigt som individerna är mindre och blir könsmogna tidigare.
Många kryphål i fiskeripolitiken.
Fiskbeståndens kris är ett av Östersjöns allvarligaste miljöproblem. Torsken har kollapsat, sillen har minskat dramatiskt och flera andra viktiga bestånd är hotade. Hur kan detta ske?
Myter om industrifisket i Östersjön
Mycket sägs om fisket och beståndens utveckling i Östersjön, men vad stämmer egentligen? Här försöker BalticWaters2030 bemöta vanliga påståenden i debatten.
Nödvändiga åtgärder för Östersjöns fiskbestånd 2022
I detta PM presenterar vi nödvändiga åtgärder och information om det fiskeripolitiska året 2022. Det är dags att vända på alla stenar för att värna Östersjöns miljö och arter.
Ett viktigt beslut taget – här är nästa steg
Förra månaden kom beslutet - riksdagen uppmanar regeringen att flytta ut trålgränsen. Samtliga riksdagspartier förutom Kristdemokraterna ställde sig bakom beskedet, som nu ligger på den nya landsbygdsministern Anna-Caren Sätherbergs bord.
Fem uppdrag för en ny fiskeripolitik
I Östersjön har fiskbestånd efter fiskbestånd krympt eller kollapsat. För att bromsa den negativa utvecklingen presenterar vi fem målsättningar för en hållbar svensk fiskeripolitik. Nyligen kollapsade torskbeståndet i östra Östersjön, och...
En sillkollaps kan hota Östersjöns ekosystem
Det är svårt att överskatta sillens och strömmingens betydelse för Östersjön och för Sverige. Sillen, eller strömmingen som den kallas norr om Kalmarsund, är kanske en av de mest betydelsefulla arterna...
Otillräckliga beslut för nästa års Östersjöfiske
Länderna har nu förhandlat nästa års fiskekvoter. Flera beslut följer de vetenskapliga rekommendationerna, men fiske kommer fortsatt att tillåtas på hotade bestånd.
Att veta inför nästa års fiskekvotförhandling
I augusti presenterade EU-kommissionen sitt förslag till fiskekvoter för 2022. Nu förhandlar länderna inför ministerrådsmötet den 11–12 oktober där nästa års fiskekvoter kommer beslutas.
Miljö och kustfiske under fortsatt hög press.
Trots att EU-kommissionens kvotförslag för år 2022 ligger nära de vetenskapliga rekommendationerna behövs starkare åtgärder för att skydda sill och strömming, en art vars kollaps skulle få...
Skattepengar går till att försätta Östersjön i kris.
Det storskaliga fisket i Östersjön tillåts fortsätta, trots att flera arter är i kris eller redan kollapsade. Politiker och myndigheter hänvisar ofta...
Fem tunga skäl att begränsa sillfisket.
Trots den stora byråkrati som föregår varje års beslut om fiskekvoter har systemet misslyckats med att skydda Östersjöns kommersiella fiskarter, som nu är i olika stadier av kris.
Sverige kan flytta ut trålgränsen, men politisk vilja saknas.
Det senaste året har många röster höjts för att flytta ut trålgränsen längs ostkusten för att skydda lekande sill och strömming, men ändå händer inget.
Sillen - ännu en fiskart på väg mot kollaps?
Sill och strömming i Östersjön minskar, samtidigt som individerna blir magrare och växer långsammare. Utvecklingen är skrämmande lik torskens...
Hög tid att rädda strömmingen och sillen.
EU måste snabbt lämna dagens lågupplösta enartsförvaltning, annars riskerar sillen att gå samma öde till mötes som torsken redan gjort.
Vad väntar Östersjön nästa år?
Fiskeåret som varit och vad vi ska vara vaksamma på under 2021. Året 2020 har varit speciellt på många sätt, så även för fisket i Östersjön.
Torsk, sill och häst ur Östersjöns perspektiv.
Den 19 - 20 oktober träffades EU:s jordbruks- och fiskeministrar i Luxemburg för att bland annat besluta om fiskekvoter i Östersjön för nästa år.
Ska sillen också torska?
I decennier fiskades i genomsnitt 150 till 200 tusen ton torsk per år i Östersjön. Men efter år av överfiske, felaktiga politiska beslut och en slapp förvaltning kollapsade torskbeståndet.
Strömmingen engagerar och MSC förvillar. (Av BalticSea2020).
I vår fiskebrief har vi hittills fokuserat på östersjötorskens kris, men vi har flera gånger påpekat behovet av en ekosystembaserad förvaltning...
PG: 900779-0
Swish: 9007790
© BalticWaters2030
