Stiftelsen BalticWaters2030 har startat ett stipendieprogram för att stödja forskare i början av sin karriär. Nu har de första stipendiaterna utsetts.

Nya forskare är en viktig resurs för framtida forskning och formar den kreativa forskningsbas som bidrar med idéutveckling och innovationer. Genom att finansiera utrustning, fältstudier, materiel och resor som är nödvändiga för att genomföra forskningen vill BalticWaters2030 stödja forskare som är i början av sin karriär. Stödet, som omfattar som mest 200 000 SEK per stipendiat, delas ut till forskning som bidrar till kunskapsuppbyggnaden om åtgärder för en friskare Östersjö.

BalticWaters2030:s stipendieprogram finansieras av Kerstin Skarne med familj.

Stipendiater och projekt

Var, när och hur påverkar skarv kustens rovfisk? Hanna Berggren, Linnéuniversitetet
Bakgrund: En stor del av rovfiskbestånden vid kusten är hårt tillbakapressade vilket ett ökande bestånd av skarv möjligen bidrar till.
Vad ska Hanna ta reda på: Målet med projektet är att öka kunskapen om var, när, hur, och i vilken omfattning interaktioner mellan skarv och fisk sker.
Praktisk tillämpning: Projektet bidrar med viktig kunskap för framtida förvaltning gällande skarv med målsättningen att främja både Östersjöns rovfiskbestånd, biodiversitet och ekosystemfunktion.

The role of animals controlling methane oxidizing bacteria in coastal ecosystems. Elias Broman, Stockholms universitet
Bakgrund: I sedimentytan lever metanotrofer, bakterier, som använder syre för att oxidera metan – som är en kraftfull växthusgas. Här finns också små (<1 mm) och större djur som påverkar bakterier genom att röra om partiklar, gräva tunnlar och äta bakterier.
Vad ska Elias ta reda på: Kan lägre förekomst och diversitet av bottenlevande djur leda till ökade utsläpp av metan vid kustzonen?
Praktisk tillämpning: I marina ekosystem är kustzonen det område där man har de högsta metanutsläppen. Projektet bidrar med viktig kunskap om övergödningens och klimatförändringarnas negativa påverkan på bottenlevande djur vid kusten, vilket kan leda till ytterligare utsläpp av metan.

Orsakar vitaminbrist massdöd bland Östersjöns fiskar? Emil Fridolfsson, Linnéuniversitetet
Bakgrund: Lax i Östersjön har haft förökningsstörningar i över 45 år – forskning visar att störningarna beror på brist av tiamin. Man vet dock ännu inte varför denna brist uppstår.
Vad ska Emil ta reda på: Målet är att ta reda på vilka mekanismer som leder till tiaminbrist och vidta åtgärder som kan förbättra situationen för laxen i Östersjön.
Praktisk tillämpning: Projektet kommer leda till lokala, regionala och nationella samarbeten med möjlighet att implementera åtgärder för att stärka fiskbestånden längs kusten, i insjöar och vattendrag.

The Baltic eelgrass paradox: How can eelgrass persist and adapt without sexual reproduction? Marlene Jahnke, Göteborgs universitet
Bakgrund: Ålgräs är en marin växt som bildar undervattensängar som är viktiga som uppväxtområde för exempelvis torsk.
Vad ska Marlene ta reda på: Den genetiska variationen hos ålgräs med målet att få svar på om ålgräset kommer att klara klimatförändringar.
Praktisk tillämpning: Resultaten kan utgöra vägledning för förvaltningen av ålgräs och identifiera områden som är kritiska för artens överlevnad.

Rensmassor från diken och våtmarker, ett dolt hot för kustrovfisken. Oscar Nordahl, Linnéuniversitetet
Bakgrund: Kustnära vattendrag och våtmarker är viktiga reproduktionslokaler för fisk. Dessa miljöer innehåller ofta sulfidhaltiga sediment som kan oxideras och kraftigt sänka pH om de torrläggs.
Vad ska Oscar ta reda på: Projektet ska kvantifiera försurningen i anslutning till upplagda rensmassor från dikning och våtmarker samt utvärdera påverkan på rekrytering och överlevnad av den kustfisk som nyttjar vattendragen för lek.
Praktisk tillämpning: Projektet kommer att bidra med kunskap som kan användas för vägledning om hur rensmassor bör hanteras för att säkerställa vattendragens funktion och bidra till ett hav i balans.

En ökande mängd cyanobakterier i Bottenhavet – men kvävefixerar de? Malin Olofsson, Sveriges lantbruksuniversitet
Bakgrund: Förekomsten av kvävefixerande cyanobakterier har med de pågående klimatförändringarna ökat i Bottenhavet.
Vad ska Malin ta reda på: Projektet vill öka förståelsen kring den påverkan och roll som cyanobakterierna spelar i Bottenhavet.
Praktisk tillämpning: Kunskapen kan användas i miljöhänseende för att förstå vilka insatser som kommer fungera för att motverka negativa effekter av övergödning i Bottenhavet.

Avgörande kunskap för ekologiskt och samhällsekonomiskt hållbart sportfiske i Östersjön. Petter Tibblin, Linnéuniversitetet
Bakgrund: Sportfiske utgör idag ett betydligt tryck på kustgädda och för att mildra negativa effekter på bestånden bedrivs majoriteten av fisket i form av catch-and-release (C&R), dvs fångad fisk släpps tillbaka.
Vad ska Petter ta reda på: Projektet ska undersöka hur C&R påverkar fiskens överlevnad och beteende.
Praktisk tillämpning: Kunskapen blir ett viktigt underlag för beslut om hur och när C&R kan nyttjas vilket i sin tur främjar Östersjöns gäddbestånd, kustekosystemfunktion samt hållbara näringar kopplat till sportfiske och rekreation.


Vi önskar stipendiaterna ett stort grattis och lycka till med sin forskning!

Mer om stipendieprogrammet
BalticWaters2030 delar ut stipendier till forskare i början av karriären verksamma inom naturvetenskap, teknik och samhällsvetenskap. Nästa utlysning öppnar hösten 2022. Läs mer om stipendieprogrammet här.